Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kolonialismen lever och frodas

Annons

De norrländska älvarna byggdes ut men man glömde att människor levde vid älvarna. Naturresurser, levnadsvillkor och livsförutsättningar förändrades. Kraftintressenterna betalade för fallrätter och vissa materiella skador. Dessutom betalas en bygdepeng som för närvarande är drygt 100 miljoner årligen i form av så kallad bygdepeng. En mycket blygsam siffra ställd mot sex miljarder som staten tar in i fastighetsskatt på kraftverken och de vinster kraftbolagen får.

Så kom vindkraften svepande över de norrländska skogarna. Nu skulle minsann inte misstagen med vattenkraft upprepas med vindkraften. Det skrevs i kommunala vindkraftsplaner att en bygdepeng ska betalas till bygderna som en allmän kompensation för de olika olägenheter och försämringar i levnadsförhållanden som människorna upplever när man bor och vistas vindkraftsbygderna. Ett krav från Föreningen Hela Sverige Ska Leva med flera organisationer var att en procent av vindkraftens brutto­omsättning för försäljning av elcertifikat och elström skulle gå till bygden. Alliansregeringen vägrade lagstifta om ersättning.

I en kommun där det planeras för kanske 400-500 verk (Ånge som exempel) skulle en procent ge 12-15 miljoner årligen. Om priset på el och certifikat blir högre ökar de årliga ersättningarna i samma grad. För några år sedan närmade sig certifikat- och elpris en krona, det vill säga dubbla dagens priser.

Kommunala planer och pengar till bygden är inte i vindkraftindustrins intresse. En industri som till stor del i dag och än mer i framtiden kommer att tillhöra det internationella kapitalet. Man har gett en procent i ersättning i någon enstaka vindkraftpark. (Lillhärdal). Det är en fråga om förhandling mellan byn och vindkraftbyggaren. David mot Goliat.

0,5 procent och 0,6 procent förekommer i några fall. De största vindkraft­sägarna har ofta erbjudit 0,2 procent men har nu övergått till en annan strategi. Man vill upprätta fonder (miljöfond) varifrån pengar ska kunna sökas av de berörda bygderna. Det innebär att de närboende inte får förtroende att förvalta de pengar som erbjuds utan man ska stå med mössan i hand och be om bidrag. Jag tror man kan utgå ifrån att fonderna inte kommer att tillföras en procent som står inskrivet i de kommunala planerna utan beloppen närmar sig promille i många fall.

Detta regellösa system är givetvis djupt orättvist. En bygd får 30 000 kronor per vindkraftverk, grannen får 3 000. Som situationen är i dag lämnar vindkraften lite till bygd och kommun. Situationen var en annan för 7-8 år sedan när bygdens folk kunde sluta sig samman och med god ekonomi själva bygga vindkraft. Den möjligheten togs bort under alliansregeringens tid och när möjligheten försvann försvann även stoltheten och självkänslan av att själv ta hand om en naturresurs och skapa något i sina bygder.

Hyran av mark där verken står ger inkomster till markägarna och det är positivt för den lokala ekonomin. Tyvärr kommer dock den helt övervägande delen vindkraft att byggas på bolagsmark som allmänt sett har de bästa vindarna. Och bolagen är själva del­ägare i vindkraftbolagen. De betalar alltså hyran till sig själva och betalar normalt inga skatter i kommunerna. I början talade man om hyror på fem procent. Sedan blev fyra procent ett riktmärke men det har nu sjunkit en god bit under ­fyra procent och det gäller för de bästa vindlägena. Medelmåttiga och sämre vindlägen är i dag av mindre intresse.

När ska Norrland upphöra att behandlas som en koloni.

Kommer den nuvarande röd/gröna regeringen att lagstifta om en byapeng för vindkraft?

Jan Gullmark

Fränsta

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons