Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstingspolitiker – ansvaret är ert

/

Annons

Efter landstingsmötet den 8/4 var vi många länsbor, föreställer jag mig, som förväntade oss handfasta besked från ledamöterna om vad som ska göras åt den tilltagande vårdkrisen. För kris är det, när sköterskor slutar i stort antal, såväl nyutbildade som erfarna, när 18 av 25 IVA-sköterskor säger upp sig bara i Sundsvall och nyutbildade barnmorskor vägrar arbeta på sjukhuset på grund av att de erbjuds för låg lön. Undersköterskor vittnar om den tilltagande vårdtyngden och undermålig arbetsmiljö, när sängar är placerade i alla upptänkliga utrymmen och man knappt hinner med det allra nödvändigaste omhändertagandet av patienterna, ofta äldre och multisjuka. Patientsäkerheten dinglar löst och därmed en ytterligare press på personalen. Ett fel, något man glömmer i stressen, kan vara ödesdigert för en vårdtagare och ett personligt trauma för den som begått misstaget och därtill risk för disciplinstraff.

Om dessa konkreta missförhållanden – inte ett ord från landstingsledamöterna, om man ska utgå från referat i media efter landstingsmötet. Trots att en sommar står för dörren utan täckning för den redan utarbetade personalens semestrar.

Ekonomin krisar i alla landsting, i större eller mindre omfattning – men värre är att vården gör detsamma – oavsett om landstingen har ”överskott” på antal sjukhus eller inte.

Vilken slutsats kan man dra av detta? Och vilka krav kan vi ställa på politikerna, som ju trots allt är de som har det yttersta ansvaret för att vården fungerar – inte bara att få ned budgetunderskottet? Patienterna finns ju och behöver vård, nu – under värdiga former, och personalen kräver en uthärdlig arbetsmiljö.

Det är här de ”kraftfulla åtgärderna” behövs, som nämndes under presskonferensen efter landstingsmötet. Detta måste vara prio ett – oavsett de röda budgetsiffrorna.

När alla landsting tyngs av samma problem med resurser som inte räcker till, överbeläggningar och personalproblem – så gå då för sjutton samman och knacka på hos finansminister, socialminister och på självaste Löfvens dörr – eller hugg honom när han kommer på 1 maj och kräv utökade, akuta resurser, så man kan erbjuda höjda löner, få tillbaka personal som slutat och öppna upp stängda vårdplatser.

Att dessutom primärvården i vårt landsting skurits ned mest i landet är säkert en av förklaringarna till det ständigt ökad trycket på akutmottagningarna. Även här krävs ökade satsningar.

När regeringen utlovar miljardbelopp till militär kapprustning i stället för till sjukvårdens upprustning, år 2015, då är det något rejält galet i landet.

Eva Rudström

Pensionerad distriktssköterska

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons