Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Leijonborg kallades rasist när han lanserade idén om språkkrav – annat är det för Löfven

Annons
Arne Engholm påpekar att Lars Leijonborg var först med att tala om språkkrav i integrationsdebatten men möttes då av kritik. När nu Stefan Löfven pratar om samma sak är det andra tongångar, menar han. Bilder: Maja Suslin/TT / Robert Henriksson/TT

Att det börjar närma sig ett val märks rätt tydligt i alla media. Politiker av alla kulörer gör utspel och politiska redaktörer och kommentatorer tolkar, gissar och spekulerar.

Vem som har rätt vet vi först när rösterna är räknade. Som opinionen ser ut just nu är dock lite oroande. Om valresultatet blir som läget ser ut i dag, då blir det nog bökigt. Risken är att vi i praktiken blir utan styre både i kommuner, regioner/landsting och riksdagen under ett antal veckor. Jag grundar detta på att jag tror att det kommer att krävas förhandlingar och resonemang mellan partierna för att få ihop en handlingskraftig majoritet, och det kommer att ta tid.

Politikerveckan på Gotland, Almedalen, har pågått med sedvanliga utspel. Statsministern var ute och åkte buss i landet för att elda massorna innan han kom till Almedalen. Han har börjat tala om "språkkrav" som ett inslag i den pågående debatten om integration. Jag konstaterar att den idén ingalunda är ny. Lars Leijonborg, som var partiledare för det som då hette Folkpartiet, nu Liberalerna, lanserade det förslaget redan 2002. Jag tror att det var just under Almedalen. Jag minns att han då fick massiv kritik från främst socialdemokrater med Göran Persson och Mona Sahlin i spetsen. Han beskylldes för att vara rasist och inspirerad av ultrahögern i Europa. Väljarna gillade dock idén och valet blev en stor framgång för "Leijonkungen" och partiet. Det är kanske därför som statsministern tar upp tanken på nytt.

Att flyktingströmmarna har medfört stora påfrestningar på samhället är helt klart. Vi kan också konstatera att beredskapen för att hantera situationen var otillräcklig. Långa handläggningstider och osäkerhet i regeltolkningen har drabbat många asylsökande. Nu verkar myndighets-Sverige styra upp verksamheten för att beslut om uppehållstillstånd skall komma snabbare. Det är bra både för dem som får ja eller nej på sin ansökan.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Så åter till frågan om kravet på kunskaper i svenska. Jag anser det som självklart att språkutbildning är nödvändig för att en person som fått sin asylansökan beviljad, snabbt skall etablera sig i samhället och kunna få ett jobb.

Så Lars Leijonborg hade ett bra förslag om detta redan för 16 år sedan. Då blev han tyvärr hånad och beskylld för att vara rasist av värsta sorten i stället för att förslaget hanterades och infördes.

Arne Engholm

Fritidspolitiker för Liberalerna

Läs också:

L: Utrikesfödda kvinnor ska ges mer makt och möjligheter

M: Skärpta krav på att lära sig svenska är nyckeln till integration

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons