Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Obligatoriskt gymnasium fungerar inte för alla individer

/
  • Alla är inte teoretiskt lagda och många är skoltrötta. Skribenterna efterlyser därför alternativ till gymnasiet, till exempel i form av lärlingsutbildningar.

Annons

Under valrörelsen framfördes förslag från i första hand Socialdemokraterna om att göra gymnasiet obligatoriskt. Då talades det om att allt fler företag ställer krav på gymnasieexamen när de ska anställa nya medarbetare.

Men, låt oss tänka ett steg längre, nämligen att utgå ifrån varje enskild ­individ. Det är långt ifrån säkert att ett utbildningstvång fungerar för skol­trötta.­ Därför måste vi titta på alternativa lösningar för dessa ungdomar.

Bland annat anser vi att det behövs en bredare satsning på lärlingsutbildningar och lärlingsplatser för unga människor. Alla är nämligen inte teoretiker, utan vissa vill jobba med händerna ­istället. Då kanske ni undrar vad som är skillnaden ­mellan lärlingsutbildningar och vanliga utbildningar. Det handlar väldigt mycket om hur utbildningen är förlagd, och en lärlingsutbildning omfattar 80 procent arbetsplatsförlagd yrkes­utbildning, och resterande 20 procent sker inom skolan.

Hur kommer det sig att den här diskussionen har varit så aktiv i Sverige?

Jo, det beror på att ungdomsarbetslösheten har varit högre i Sverige än i jämförbara länder. En av orsakerna är teoretiseringen av gymnasieskolan som inträffade under tiden med Göran Persson som statsminister.

Då tvingades i princip alla att gå treårigt gymnasium även om de inte vill det ­eller att det inte passar just dem. Det har medfört att många skoltrötta elever hoppat av eller inte ens kommit in på gymnasiet.

Det finns länder där lärlingssystem använts framgångsrikt under flera år, och som kan stå som förebild för Sverige, nämligen Tyskland, Österrike, ­Holland och Danmark. Dock går det inte att kopiera en modell rakt av från ett annat land, utan vi måste istället skapa en modell som fungerar i relation till hur utbildningssystemet och arbetsmarknaden fungerar här i Sverige.

Hittills har det tyvärr varit som så att skolan är en del av ett större system, och alla ska föras in på samma väg oavsett om de vill det eller inte.

Med tanke på de försämrade resultat som Sverige visar upp i de så kallade ­PISA undersökningarna, så visar det på att något är allvarligt fel på det svenska skolsystemet. Att det är ­extra tydligt i vissa ämnen, däribland matematik och läsning/läsförståelse är mycket allvarligt i sig självt.

För att öka kvaliteten i skolan så har Allians­regeringen fattat beslut om att införa lärarlegitimation. Enligt Skolverket så saknar var femte lärare lärar­examen, vilket innebär att de inte kan få lärarlegitimation.

På gymnasiet är endast 52 procent av lärarna behöriga och på grundskolan är siffran 67 procent.

Dess­utom är det så att fyra av tio legitimerade lärare inte längre jobbar kvar inom skolan. Denna nya rapport från Skolverket slog verkligen ner som en bomb ­eftersom den visar på att varannan lärare på gymnasiet och var tredje inom grundskolan saknar behörighet för att undervisa ­inom sitt ämne.

Nu har därför en diskussion börjat föras om att det datum som var satt för när lärarlegitimation blir obligatoriskt, nämligen 2015 ­istället kan komma att ­flyttas fram till år 2018. Så, det behövs en block­över­skridande och långsiktigt hållbar lösning för skolan så att både lärare och elever får arbetsro oavsett om de är praktiskt eller teoretiskt lagda.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons