Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Organisationsgradens betydelse för samhället

Annons

Medlemsutvecklingen för svensk fackföreningsrörelse har varit negativ under lång tid. De senaste åren kan vi dock se ett trendbrott och flera förbund visar nu en positiv medlemsutveckling. För industriförbunden är utmaningen desto större. I takt med att företagen rationaliserar minskar också rekryteringsbasen.

Hur representativ eller stark en fackförening är speglas dock inte i antalet medlemmar. Då branscher rationaliserar och färre anställda gör den fackliga rekryteringsbasen mindre är det bättre att mäta organisationsgraden, det vill säga hur stor andel av de anställda som är medlemmar i facket.

Sverige är fortfarande världsledande när det kommer till hög organisationsgrad. På GS facket för Skogs-, Trä och Grafisk bransch, avtalsbundna arbetsplatser är ungefär åtta av tio medlemmar i facket. Trots en jämförelsevis hög siffra har GS definierat behovet av att stärka GS organisationsgrad. Därför genomförs ett tvåårigt projekt som ska stärka förbundets förmåga att organisera och värva fler medlemmar. En investering i en högre organisationsgrad har många fördelar, från gräsrotsnivå till samhället i stort.

Fler medlemmar gör GS starkare på arbetsplatserna och ökar möjligheterna att nå en högre servicegrad. Men en hög organisationsgrad har också betydelse för hur starka kollektivavtal som träffas samt att avtalen efterlevs. Det gör organisationsgraden till en avgörande faktor för kollektivavtalens legitimitet. Ett tydligt exempel är debatten om minimilöner. Om inte kollektivavtalen täcker en tillräckligt stor del av våra branscher kommer riksdag och regering att lagstifta om minimilöner. Vi har sett det senast i Tyskland. I ett sådant läge sjunker naturligtvis motivationen för ett fackligt medlemskap och den onda cirkeln är oundviklig.

Den kanske allra viktigaste anledning till att investera i en högre organisationsgrad är dess betydelse för samhällsutvecklingen. Den nordiska modellen är i grunden mycket framgångsrik. Enligt forskning från Göteborgs universitet har arbetsmarknader med starka fackföreningar återhämtat sig relativt bra efter ekonomiska kriser och har generellt presterat bättre än de flesta andra jämförbara ekonomierna under 2000-talet. Ur ett internationellt perspektiv har den nordiska modellen också tydliga styrkor, speciellt när det gäller att uppnå små inkomstskillnader och en mer jämställd arbetsmarknad. Det är bland annat den relativt låga inkomstspridningen och kollektivavtalet som del av modellen som gör de nordiska ekonomierna framgångsrika. Starka fackföreningar skapar goda förutsättningar för en trygg och bra arbetsmiljö. Det är uppenbart att det går att kombinera en ambitiös välfärdsstat med ekonomisk effektivitet.

Vi i GS välkomnar alla som arbetar inom våra branscher att bli medlemmar och därigenom bidra till att stärka denna utveckling.

Daniel Andersson

Ordförande

GS avd 14 Mellannorrland

Facket för Skogs-, Trä och Grafisk bransch

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons