Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På midsommar är det landsbygdens tur att skina – men sen då?

Annons
På midsommar vill alla komma ut till landet och njuta av allt det vackra den har att erbjuda. Men nog förtjänar den uppmärksamhet – och skattemedel – även under resten av året, tycker skribenten.

Snart är det midsommar. Lika efterlängtad som julafton! Finns det något mer svenskt än midsommar? Alla vill ut till landet och njuta av blommorna och fågelsången. Och se, där står allting färdigt, grönskan, midsommarstången, välansade rabatter och och klippta gräsmattor. Inlagd sill och köttbullar, årets första självodlade potatis och jordgubbarna. Katten ligger på trasmattan på brokvisten och en och annan ko råmar i bakgrunden. Här skulle man bo!

Javisst. Här bor man. Den bofasta befolkning, som finns kvar har kanske ingenting annat att välja på. Även om man har åldern inne och tycker att det skulle vara skönt att slippa det ansvar som följer med eget boende, i många fall i ganska omodern miljö. Trygghetsboende skulle man ha! Då behöver man inte längre tänka på vinterveden, potatislandet, snöskottningen, en bil som inte startar, långt till affären, dåligt med bussar, fel på internet, ingen täckning till mobil och tv och så vidare. Men man ser fram emot sommaren. Då blir det liv och rörelse. Fast inte överallt.

Det är ju inte till stan vi längtar, vi som bor på landet. Vi behöver ingen havsutsikt. Nej, vi vill känna igen oss i omgivningarna och kunna heja på grannen.

Och kommunen har ju lovat. Men det fanns visst inga pengar när man skulle till. Man hade byggt nya trygghetsboenden i stan med havsutsikt, man hade byggt nya sportarenor, man hade byggt nya vägar, gator och broar, nya spår till Södra berget och så vidare. Och då förstår man ju att det inte finns några pengar kvar. Och ändå får de skatten varje månad. Och det är ju inte till stan vi längtar, vi som bor på landet. Vi behöver ingen havsutsikt. Nej, vi vill känna igen oss i omgivningarna och kunna heja på grannen, som vi kanske har känt sedan barnsben.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Så vi får väl fortsätta att lita till den säkra trygghet vi har på landsbygden – hemtjänsten. Fast alla har ju inte hemtjänst. Men när det är vinter och djupsnö som de ska pulsa i och till och med ibland skotta för att ta sig fram, är det inte så enkelt. Kanske behöver man åka till sjukhuset. Men då måste ju en betrodd och sjukvårdskunnig person först intyga behovet. Så det kan ju ta lite tid. För några år sedan skulle man ju dra in ambulanser i glesbygd, men då var vissa politiker på hugget och ambulanserna blev kvar. Ambulansverksamheten är en dyr livräddare, så det krävs naturligtvis restriktioner. Men det är ju klart att det kostar pengar med sjukvården och all ny teknik som vi kan få. Så det är ju inte så lätt att vara politiker heller…

Nej, man får ta dagen som den kommer! Med sol eller regn. Och ett glatt humör, det är ju det som förlänger livet! Men – var försiktig med nubben…

Glad midsommar!

Farmor Ulla

Läs också:

PRO: Sundsvall är mer än bara centrum – en ny sporthall gör inte mycket för en 90-åring på landsbygden

► [+] Landsbygden diskuterades flitigt under partiledardialogen – se sändningen från Fjällräven center

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons