Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snattande farbror ett moraliskt dilemma

/
  • Hur agerar man med en tillsynes välbärgad farbror i kategorin 85+ som snattar? frågar sig skribenten.

Annons

Det är några dagar innan nyårsafton och nyårsmaten skall inhandlas, detta görs på Citygross i Sundsvall. Jag blir tilldelad uppgiften att leta reda på en burk Nutella som tydligen skulle ingå i efterrätten. Medan jag står där och letar någonstans mellan bakgrejer och godis, får jag in en farbror i blickfånget, jo jag tror att farbror är korrekt då han såg ut att ha passerat 85 strecket. Han såg proper ut och var klädd i finbyxor, fotriktiga svarta skor, vinröd jacka och mörkblå keps med öronlappar som man kunde fälla ner.

Jag vet inte varför min blick drogs mot honom, troligtvis var det att han stod vid sidan av kundvagnen och inte vid handtaget, hållandes i en chokladkaka av bättre kvalité med båda händerna samtidigt som hans blick flackade lite sida till sida som för att se så att ingen tittade på honom.

I kundvagnen hade han mat som mestadels var nedstoppad i en medhavd kylbox, troligtvis bara för att vara så praktisk som bara pensionärer kan vara, slippa köpa en plastpåse och att hålla kylvarorna kalla i butiken samt hela vägen hem i bilen, sa jag att det var -10 grader ute inte direkt läge för rötmånad.

Han såg dock inte rakt framåt för där stod jag fyra meter rakt framför honom, hängde lite över handtaget på min kundvagn och tittade rakt på honom för att göra honom uppmärksam på att jag ser dig, så gör inget dumt nu, men han såg definitivt inte mig.

Han fortsatte flacka med blicken, utan att titta rakt fram mot mig, tog chokladkakan i höger hand och stoppade ner vänsterhanden lite nonchalant i jackfickan som för att känna om den var öppen. Sedan var båda händerna nere i kundvagnen igen och sakta doldes chokladen i båda händerna som om han bara stod och funderade om han skulle köpa den, innan han försökte dölja den i enbart vänster handflata och vips försvann vänsterhanden med chokladkaka ner i fickan. Borta, Misson Complete.

Jag stod fortfarande rakt framför honom och stirrade på honom och visste inte vad jag skulle göra, gå fram och konfrontera honom, tillkalla personal eller vad? Han var ju så gammal.

Medan jag stod där och funderade på hans beteende och mitt agerande kom hans fru med något hon varit och hämtat. Hon var 80+, klädd i leopardmönstrad fuskpäls och samma typ av djurmönster på hatten. Frun verkade inte medveten om snatteriet som maken gjort och jag började att fundera på varför han gjort det, då det troligtvis inte var bristen av pengar som var problemet.

Fick han inte äta choklad för frun? Ville han ha en hel chokladkaka själv? Skulle han ge den till någon speciell person som inte frun skulle få veta om? Tyckte hon att choklad var en onödig utgift och hade hon järnkoll ekonomin. Åt han choklad i smyg då han inte fick äta för läkaren. Snattade han för att få lite spänning i vardagen? Är han kleptoman? Eller varför?

Min fru kom och jag berättade mitt dilemma för henne medan det äldre paret flanerade iväg mot kassan och jag kom inte för mig att göra någonting.

Hade jag agerat annorlunda om det istället varit ett barn, en ungdom eller en person som varit utslagen ur samhället? Troligtvis. Men hur agerar jag med en tillsynes välbärgad farbror i kategorin 85+?

Jag kan bara be Citygross om ursäkt för mitt passiva agerande.

CJ

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons