Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Språkkrav för svenskt medborgarskap på norskt vis

Annons
Per-Åke Lindblom anser att Sverige bör ta efter den norska språkkravsmodellen som innebär att den som inte kan dokumentera goda norskkunskaper har rätt och plikt till 650 timmars norskundervisning utan krav på godkändnivå. Bilder:  Fredrik Sandberg/TT / Jessica Gow/TT

Inför årets riksdagsval driver flera riksdagspartier linjen att invandrare ska redovisa godtagbara kunskaper i svenska för svenskt medborgarskap. Det är inget principiellt fel att ställa ett sådant språkkrav. Kärnfrågan är motivet och vad man hoppas uppnå med ett sådant krav. Finns det belägg för antagandet att en växande andel av invandrarna medvetet inte bryr sig om att lära sig svenska?

De flesta invandrare i Sverige inser att de måste lära sig svenska fortast möjligt för att komma någonvart i det nya samhället. De enda som klarar sig ganska långt i Sverige utan den inställningen är engelsktalande. En del första generationens invandrare har däremot svårt att lära sig svenskt skriftspråk, beroende på hög ålder eller bristfällig skolunderbyggnad.

Språkkrav för medborgarskap tillämpas i ett antal länder. Det är en grannlaga uppgift att formulera meningsfulla språkkrav. Det finns flera språkkravsmodeller att välja mellan. USA-modellen innebär att den som söker medborgarskap ska kunna ett femtiotal enkla ord, namnen på sex sekulära helgdagar och två presidenter (Washington och Lincoln). Detta är meningslös symbolpolitik, som inte mäter några språkkunskaper alls. Enligt den danska modellen måste en blivande medborgare ha så goda kunskaper i danska att dessa motsvarar B2-nivå på Europarådets färdighetsskala, det vill säga godkända betyg i danska från avslutad grundskola. Det är inte säkert att alla infödda danskar klarar av ett sådant språkkrav.

Den norska modellen innebär att den som inte kan dokumentera goda norskkunskaper har rätt och plikt till 650 timmars norskundervisning utan krav på godkändnivå. Dessutom finns möjlighet att göra en språktest. Den tyska modellen består i regel av 600 timmars tyskundervisning och en integrationskurs på 100 timmar, som avslutas med en språktest. Enligt Frankfurter Allgemeine Zeitung klarade 48,7 procent av deltagarna 2017 färdighetsnivån B1, motsvarande årskurs 6.

Den norska modellen är att föredra. Den är en rättighet: om modellen skulle tillämpas i Sverige, är det högst osannolikt att den skulle leda till att deltagarnas kunskap i svenska försämras. Det är en plikt, eftersom svenskan enligt Sveriges språklag 5 § är samhällets gemensamma språk. Det är fråga om en motprestation; som medborgare erhåller man full rösträtt och diplomatiskt skydd vid utlandsresa. En separat språktest kan anordnas för de som inte behöver följa undervisningen. Det är fullt möjligt att lära sig svenska på egen hand.

Frikort ges till engelskspråkiga invandrare: Engelskans hot mot svenska språket tycks representera en blind fläck, skriver Per-Åke Lindblom.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

■■ Följ ST Debatt på Facebook

En del partier fokuserar på att formulera språkkrav på vissa invandrare, samtidigt som frikort ges till engelskspråkiga invandrare, engelskspråkig undervisning och engelskspråkiga beteckningar. Hotet från engelskan tycks representera en blind fläck. Först när invandrare i Sverige i än större omfattning lär sig engelska i stället för svenska kan de inlemmas i ”hotbilden” mot svenska språket.

Per-Åke Lindblom

Pensionerad gymnasielärare i svenska och filosofi samt ordförande för Språkförsvaret.

Läs också:

Lars Leijonborg kallades rasist när han lanserade idén om språkkrav – annat är det för Löfven

L: Utrikesfödda kvinnor ska ges mer makt och möjligheter

M: Skärpta krav på att lära sig svenska är nyckeln till integration

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons