Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Staten måste återta ansvaret för skolan – kampen om en bättre utbildning lär fortsätta även efter valet

Annons
Insändarskribenten anser att det krävs krafttag om Sverige ska få tillbaka den höga internationella kvalitet som landets skola tidigare hade. Bild: Johan Nilsson/TT

Tyvärr ser jag inga radikala politiska förslag inför valet som kan lösa skolans stora problem. Av de förslag som jag noterat så är det som vanligt marginella förslag, som rektorer och lärare kan bestämma över.

Några exempel kan nämnas; förbud mot mobiltelefoner, förbud mot avgifter för olika ”pedagogiska” aktiviteter, läxhjälp, med mera i legio. För mig är det självklart att det är lärarna, med sin långa utbildning i ryggen, som vet hur lärandet ska bedrivas för att skolan och eleverna ska nå målen i styrdokumenten.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

För mig är det främst två skolområden som kräver krafttag om vi ska återta den höga internationella kvalitet vi varit kända för.

1. Sorteringen av våra grundskoleelever från åk 1-9 är direkt ovärdigt och kvalitetssänkande. Att stötta utsatta skolor med allehanda resurser är i sig inte fel, men segregeringen av elever försätter med det fria skolvalet. Den optimala lösningen är att staten återtar ansvaret för grundskolan samtidigt som vi får en nationellt likvärdig skola i hela landet.

2. Lärarbristen är akut och flera oberoende utredningar visat att vi exempelvis redan 2025 kommer att sakna 65 000 behöriga lärare. Ja, ni läser rätt!

Vilka förslag lämnar då partierna inför valet i september? Finns det lösningar inför denna framtidsbeskrivning?

Det kommer att krävas skarpa och radikala förslag.

a. Lön under utbildningen som jag hade på lärarhögskolan 69/70.

b. Avskrivning av studielånet.

c. Radikalt höjda ingångslöner.

Nu lär det inte bli mycket av detta tyvärr utan vi får nog hålla till godo med åtgärder som gör att statens ansvar ökar kring skolans grundfinansiering och kanske modeller för ett nationellt sammanhållet system för fördelning av ekonomiska resurser. Kommunernas tillkortakommande som huvudman är för alla som har insyn i skolan uppenbar.

Hur i hela friden kunde politiker gå med på kommunaliseringen och friskolereformen och fria skolvalet utan vetenskapligt beslutsunderlag inför riksdagsbeslutet 1992?

Dum spiro spero!

Stig Sundqvist, Filosofie magister

Läs också

Att som erfaren lärare tjäna flera tusen mindre än sina nyanställda kollegor är inte rimligt

Det är långt till 300 elever per skolkurator – elevhälsan måste få tillräckliga resurser

Kepsen visar att skolan redan har misslyckats

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons