Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stenstaden inget reservat – bygg skyskrapan

Annons

Under de snart 30 år jag har varit bosatt i Sundsvall har jag förundrats över den utbredda ambivalens som råder kring den egna stadens historia. Sundsvalls historia är fascinerande.

Sundsvall var arbetarrörelsen vagga. Här uppstod en konflikt, tidigare än i andra delar av landet, mellan arbete och kapital och mellan olika värderingar som under 1900-talet bildat grunden för den svenska välfärdsmodellen. Det är en historia att lyfta fram och att vara stolt över.

1888 brann staden ner till grund och det som byggdes upp ur brandresterna är i dag ett smycke som skapades av dåtidens främsta arkitekter och hantverkare. Det var en modern stad som byggdes upp – inte som en kopia av den gamla kåkstad som förstörts – utan som en spegel av sin tid. Det fanns pengar. Trävaruhandeln skapade stora exportinkomster och bara det bästa var gott nog. Framtidstron var stark. Det byggdes tinnar och torn och det togs djärva byggbeslut som vi i dag beundrar.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Nu, drygt 100 år senare, står Sundsvall inför ett liknande vägval. Staden har visserligen inte brunnit men frågan är densamma. Ska Sundsvall tillåta en stadsplanering och en bebyggelse som speglar 2000-talet eller ska Stenstaden betraktas som ett kulturreservat som aldrig får röras?

Läs också: Rädda torget och skrota höghusplanerna

Läs också: Behöver vi en jättepenis på torget?

Läs också: Så kommer skyskrapan att byggas – "Modern men med samma material som andra hus i stenstan"

Läs också: Nyberg och Wingårdh vill bygga höghus på Stora torget: "Kyrkan kommer inte längre dominera stadsbilden"

Debatten om skyskrapan har kommit att handla om detta. Progressiva, moderna idéer kritiseras av självutnämnda stenstadskramare och bakåtsträvare som förefaller att tycka att det "var bättre förr" eller åtminstone "det är bra som det är". Man tycker att huset skuggar, ser ut som en penis eller kort och gott inte passar sig.

Men precis som vid förra sekelskiftet har staden moderna problem att lösa. 11 000 personer står i bostadskö hos Mitthem, handeln i Stenstaden plågas av konkurrensen från Birsta. I en tid som efterfrågar fler bostäder i centrala lägen har lösningarna för Stenstadens räkning historiskt mest handlat om att bygga parkeringshus samtidigt som det omhuldade torget i dag präglas av en provisorisk restaurang, en taxikur och en offentlig toalett. Detta uttryck för det samtida Sundsvall har mig veterligen ingen protesterat mot.

Självklart måste en stad som Sundsvall utvecklas i takt med sin tid. Kom ihåg, inget ska rivas i Stenstaden. Det ska byggas nytt. Skyskrapeprojektet är progressivt och utmanande. Det är ett projekt som andas framtid och framtidstro och som kommer att höja den mentala ribban i Sundsvall på flera plan. Visserligen är det bara ett hus men som vitamininjektion till en stad och dess invånare är projektet svårt att överträffa.

Den tillbakablickande och ofta ängsliga attityd som i många frågor kommit att prägla samhällsdebatten i Sundsvall är något gåtfull. Självklart ska stenstaden värnas som det smycke den är, men det måste ske parallellt med en insikt om att även vår del av världen faktiskt förändras och att även vår tid präglas av progressiva idéer.

Snarare har vi ett historiskt ansvar gentemot de som en gång byggde Stenstaden: Att precis som på 1800-talet låta staden och dess utveckling präglas av sin tid och visa att 2000-talets arkitektur är mer än köpladorna i Birsta.

Här krävs politiskt mod i kommunhuset och en debatt som inte låter sig kidnappas av nej-sägarna. För kom ihåg, om deras räddhågsna, bakåtsträvande attityd varit förhärskande i slutet av 1800-talet när Stenstaden en gång skapades hade det med stor säkerhet inte funnits någon Stenstad att värna i dag.

Så kort sagt, skyskrapa? Ja tack!

KJRL

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons