Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svårt fokusera på kärlek när omvärlden är hatisk

/

Annons

Allt oftare får man som medlem i HBTQ-communityt höra folk som pratar om HBTQ-frågor som om det bara handlade om kärlek. Ofta är dessa personer som inte har båda fötterna i vårt community.

Läs även: Homofobins avslöjande åsikter

Uttalanden som dessa är dessutom problematiska, eftersom alla fasor och vedermödor som HBTQ-personer tenderar gå igenom lätt glöms bort under ett rosa skimmer. Rättigheter hotar att bagatelliseras om vi vänder på steken och talar om kärlek innan vi sett till att respekt för våra grundläggande rättigheter råder. För att kärlek ska bli verklighet måste respekt för våra rättigheter komma i första rummet.

När man diskuterar HBTQ-frågor är det är essentiellt att poängtera att det viktigaste att kämpa för är grundläggande rättigheter. Det handlar alltså om rätten att leva sitt liv i frihet från andras förtryck och synpunkter. Vi ska slippa utstå trakasserier, hot, våld, hedersförtryck, mobbing och slippa bli utstötta ur samhället eller ur familjen. Vi ska kunna leva i trygghet och med respekt för vår livsstil.  

Det är inte länge sedan som homosexualitet var kriminaliserat i Sverige och fram till 1979 var homosexualitet sjukdomsklassat. Många HBTQ-personer lever dock fortfarande under oacceptabla villkor, de kan inte välja vem de vill umgås med, vad de ska göra på fritiden eller vem de ska ingå relationer med.

I de områden som polisen definierat som särskilt utsatta lever många HBTQ-personer i rädsla. Flera talar om en återgång till 1800-talets levnadsvillkor. Många HBTQ-personer vågar inte visa öppet vem de är. Det finns en stor rädsla att drabbas av de trakasserier som vissa gäng gör sig skyldiga till, såväl som att drabbas av repressalier från familj och släkt. Detta är en del av den så kallade hederskulturen och den finns i hela Sverige, i olika former. Steget från att leva i en hedersrelaterad kultur till att tala om kärlek är därför långt.

Läs även: Polisens gayförening läggs ned

Unga HBTQ-personer utsätts för diskriminering, osynliggörande, trakasserier, våld och hot om våld, vilket påverkar hälsan negativt. 19 procent av HBTQ-ungdomarna i åldern 16–25-åringarna har drabbats av fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. Det är dubbelt så många som bland jämnåriga heterosexuella. Unga HBTQ-personer är särskilt drabbade av våld och kränkningar i skolan. Detta påverkar förutom hälsan också den unges skolresultat, vilket dessutom riskerar både vidare studier och framtida jobb.

Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är det vanligare med självmordstankar hos unga homo- och bisexuella samt hos unga som är osäkra på sin sexuella läggning jämfört med unga heterosexuella. 42 procent av de homo- eller bisexuella männen och 29 procent av männen som är osäkra på sin sexuella läggning har någon gång haft självmordstankar jämfört med 12 procent hos unga heterosexuella män. Motsvarande siffror hos unga kvinnor är högre för båda grupperna – 47 procent av de homo- eller bisexuella kvinnorna respektive var femte ung heterosexuell kvinna har haft självmordstankar. En fjärdedel av de homo- och bisexuella kvinnorna uppger dessutom att de har försökt ta livet av sig.

Vad har allt detta lidande och vedermödor som drabbar HBTQ-personer med kärlek att göra? Problemet är att HBTQ-personers grundläggande rättigheter inte respekteras. Här ligger problemet innan vi ens kan börja tala om kärlek. Vem kan fokusera på kärlek när omvärlden fokuserar på hat?

Jenny Edberg, Christer Mattson, Marcus Sköld

Öppna moderater, Moderaternas hbt-förbund

Fotnot: HBTQ är en på svenska vedertagen akronym för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons