Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tiggeriförbud hotar rättsstat och mänskliga rättigheter

Annons

Den rödgröna regeringen har vid flera tillfällen utmärkt sig med kraftfull kritik mot stater som åsidosätter mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer. Det är bra och viktigt. Men angreppen mot andra stater klingar falskt när den svenska regeringen själv börjar behandla den internationella rätten och rättsstatliga principer som något man bara kan unna sig i bättre tider eller när opinionen tillåter det.

Ett tydligt exempel på regeringens hyckleri är införandet av den nya utlänningslagen, vars konsekvens är att flyende familjer mister möjlighet till återförening och berövas möjligheten till en trygg fristad. Nu följs den antihumanistiska omläggningen av politiken upp genom civilminister Ardalan Shekarabis uttalande om att regeringen överväger ett förbud mot att tigga.

Ett förbud mot tiggeri är ett långtgående ingrepp i människors frihet. Som tidigare doktorand i offentlig rätt borde Shekarabi vara medveten om att sådan lagstiftning endast kan godtas i en demokratisk rättsstat om det finns tungt vägande skäl för detta. Sådana skäl skulle kunna vara att det beteende som förbjuds äventyrar andras rättigheter, liv eller hälsa. Tiggeriet, alltså att be andra om ekonomisk hjälp, inkräktar dock inte på något tungt vägande skyddsintresse överhuvudtaget. Tvärtom så är tiggeriet för många människor det enda sättet att själva värna sådana rättigheter som staten egentligen är förpliktad att tillgodose.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

För den som är fattig och måste tigga för sin överlevnad innebär ett tiggeriförbud ett allvarligt ingrepp i rätten till adekvat levnadsstandard samt till liv och hälsa. Alltså fundamentala mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig att skydda genom ett antal internationella konventioner. Med ett tiggeriförbud kan staten också göra sig skyldig till att utsätta fattiga människor för omänsklig och förnedrande behandling. Detta genom att beröva dessa människor möjligheten att värja sig från en tillvaro som understiger all mänsklig värdighet.

Mänskliga rättigheter är universella och ska gälla för alla, utan åtskillnad på grund av etnicitet eller härkomst. Det tiggeriförbud som regeringen nu överväger skulle dock nästan uteslutande drabba romer från andra delar av Europa. Regeringen är till och med öppen med att det är denna grupp som avses drabbas. Det talas om att diskrimineringen i Rumänien inte kommer upphöra genom att tillåta tiggeri i Sverige. På vilket sätt diskrimineringen i Rumänien skulle förbättras genom ytterligare diskriminering i Sverige, förklarar emellertid inget av de statsråd som gjort utspel i frågan.

Vad regeringen än säger så är den främsta orsaken till att tiggeriförbudet kommer på tal att det finns tillräckligt många människor som hyser agg mot tiggarna. Människor som har sitt på det torra och tycker att det är besvärligt att konfronteras med andras fattigdom och lidande. Det handlar alltså om att städa upp gatorna. Precis som när Goebbels ledde sin kampanj mot tiggeriet på 30-talet eller när vi hade lösdriverilagar i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet. En sådan politik hör inte hemma någon annanstans än i historiens skräpkammare.

Hanna Lundkvist

Juriststudent i Umeå och f d Sundsvallsbo

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons