Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Två parallella spår är kanske inte rätt väg

/
  • ”Inget av blocken har ifrågasatt själva principen att underhåll måste bekostas via särskilda ­anslag för att bli av”, skriver Bertil Lindström. På bilden repareras en växel vid Åby norr om Norrköping.

Annons

På 1980-talet blev det dags för omfattande och kostsamma reparationer av Stadshuset i Sundsvall. ­Yttertaket hade inte underhållits ordentligt. Till följd av detta hade det uppkommit allvarliga skador längre ned. Nog lärde vi oss en del av detta, men vi borde ha kunnat lära oss betydligt mer.

Själva handlingsprincipen ändrades inte: Viktiga underhållsinsatser måste förutsätta att det anslagits budgetmedel till underhållet. Vi var styrda av en starkt etablerad fördom.

Gradvis har jag kommit till en insikt om att både ­räkenskaper (redovisning) och beslut i ekonomiska frågor följer två olika spår, beroende på organisatoriskt sammanhang. Inom stat, kommuner, landsting och offentliga organ (till exempel myndigheter) följer man något, som vi kan benämna ”förvaltningsspåret”.

Professionen här har utbildats vid våra socialhögskolor på linje med förvaltningsinriktning.

Inom företag däremot ­arbetar en profession med utbildning med huvudinriktning på företagsekonomi i en del fall inriktad på redovisning och revision. Både redovisning och beslutsfattande i ekonomiska frågor följer här ett annat spår, som vi kan kalla för ”företagsspåret”. I Ekonomisk Debatt 2015:1 diskuterar jag skillnaderna mer utförligt.

Myndigheten Trafikverket följer förvaltningsspåret, när insatserna för underhåll bestäms. Verket har inte fått tillräckliga anslag för att kunna undvika kostsamma konsekvenser av bristande underhåll, där ­paralleller till exemplet med Stadshusets yttertak är näraliggande. Företrädare för respektive politiskt block har berömt sig själva för att ha beviljat rikliga anslag samt klandrat sina politiska motståndare för att de inte velat anslå tillräckligt stora summor. Inget av blocken har ifrågasatt själva principen att underhåll måste bekostas via särskilda anslag för att bli av. Här finns en klar skillnad mellan å ena ­sida offentliga organ i myndighetsform och å andra sidan offentligägda företag.

Om SJ AB hade försummat underhåll i motsvarande fall, och detta hade lett till ökade andra kostnader (avskrivningar, extra dyra reparationskostnader och/eller driftskostnader), hade styrelse och företagsledning kunnat få kritik från ägare och revisorer för försummelser. Redovisning och beslutsfattande inom företag (även offentligägda bolag) följer nämligen företags­spåret i stället för förvaltningsspåret.

Det har börjat föras en diskussion om det inte är dags med större finanspolitiska stimulanser. Företrädare för Sveriges nuvarande regering har förordat övergång till budget i balans från en politik, där skillnaden mellan inkomster och utgifter ska motsvara två procent av bruttonationalprodukten räknat över en konjunkturcykel. Några bland regeringens politiska motståndare har betecknat en sådan omläggning som lättsinnig.

För mig är det svårt att tycka annat än att finans­politiken är alltför litet expansiv. Sverige har redan gjort stora förluster av att samtidigt ha stor arbetslöshet och att ha missat underhåll och viktiga offensiva satsningar på infrastruktur. I nuvarande ränteläge förmår inte riksbanken att komma med särskilt stora ytterligare stimulanser. Däremot kan regering och riksdag genomföra mer kraftfullt verkande stimulansåtgärder.

I sammanhanget behöver vi också fråga oss om det är rationellt att fortsätta att ha de två parallella ordningarna med ett företagsspår och ett förvaltningsspår. Den ordningen har mer sin grund i en tveksam tudelning av den akademiska skolningen av ekonomer än i någon verklig genomtanke på intellektuell grund.

Bertil Lindström (M)

Fotnot: Läs även Bertil Lindströms inlägg I Ekonomisk Debatt: http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/43-1-bl.pdf

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons