Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ungdomsjobben hotas

/
  • Att anställa ungdomar kostade under en lång tid ungefär lika mycket som att anställa mer erfarna medarbetare. Det har ­bidragit till Sveriges höga ungdoms­arbetslöshet.

Annons

I dag i Västernorrland är 2 799 ungdomar mellan 18-24 år inskrivna som ­arbetssökande på arbetsförmedlingarna. Fler ungdomsjobb är en nyckel för att nå målsättningen för Sverige att ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Nu bildar Stefan Löfven (S) regering och trots målsättning och antal arbetslösa vill ­regeringen kraftigt höja kostnaden för att anställa just ungdomar.

Att anställa ungdomar kostade under en lång tid ungefär lika mycket som att anställa mer erfarna medarbetare. Det har ­bidragit till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet. Den förra regeringen halverade därför kostnaden för att anställa unga under 26 år, ett sätt att sänka tröskeln och göra det lättare för unga att komma in tidigt på arbetsmarknaden. Det finns delade meningar om jobbeffekten av reformens införande. Kritiker påtalar att statens kostnader per skapat jobb varit för hög. Andra menar att reformen har gett uppemot 10 000 skapade ungdomsjobb under en tid då finanskrisen gjorde att arbetslösheten i många andra länder ökade kraftigt.

Att nu rulla tillbaka reformen, det vill säga att åter höja arbetsgivaravgiften för unga, är dock helt fel väg att gå. Socialdemokraternas förslag att återställa arbetsgivaravgiften innebär en höjning av arbetsgivaravgifter för unga på drygt 15 miljarder kronor årligen. Under valrörelsen försvarade S förslaget med att jobbeffekterna inte har varit tillräckligt starka för att motivera skattelättnaden. En skattehöjning borde därmed inte göra särskilt stor skillnad, tycks S resonera.

I en nyligen publicerad rapport från Handels utredningsinstitut (HUI) slår nationalekonomerna Sven-Olov Daunfeldt och Per Hortlund undan benen helt för denna argumentation. Forskarna menar att de negativa jobbeffekterna av att kraftigt höja kostnaden är större än de resultat som hittills kommit av reformen.

Förklaringen enligt forskarna är att det är enklare att omvandla en sänkning av arbetsgivaravgiften i höjda löner, än att åstadkomma det motsatta. Om inte lönerna kan sänkas i motsvarande omfattning måste kostnaderna tas någonstans ifrån. Företagens kostnadskostym tvingas krympa. Ungdomarna riskerar då att få gå först. Som plåster på såren erbjuds istället ungdomarna konstgjorda ”traineejobb” och olika arbetsmarknadsåtgärder. Många av medlemsföretagen i länet (framför allt besöksnäringen, hotell- och restaurang) – vittnar om följderna av en höjd arbetsgivaravgifterna för unga. En konsekvens blir att de anställer medarbetare med mer erfarenhet istället för de som är i början av sin arbetsbana. De kräver inte lika mycket av arbetsgivaren i upplärning, introduktion och allmänt vett och etikett hur man sköter ett jobb utan är mer självgående från dag ett.

Företagen är jobbmotorn i Sverige. Att underlätta för företag att växa och anställa är grunden. Om man hatar arbetslöshet, måste man älska jobbskaparna. Lägg förslaget om höjd ­arbetsgivaravgift längst ner i byrålådan.

Anna Hedensjö Johansson

Regionchef Svenskt Näringsliv Västernorrland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons