Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Västernorrland sämst för de med neurologisk diagnos

Annons

För andra året i rad har Neuroförbundet studerat verkligheten i Sverige i ett patientperspektiv och arbetat fram en Neurorapport.

Eftersom hälso- och sjukvården inte tar sitt ansvar kan Neuroförbundet här spela en viktig roll. Medlemmarna har genom förbundets enkät svarat på frågor om rehabilitering och vuxenhabilitering.

Personer med neurologiska sjukdomar i Västernorrland som är utredda och utan bot- och bromsmediciner hänvisas till vårdcentralen. Vårdcentralens läkare har i regel ringa kunskaper om vad det innebär att ha en neurologisk sjukdom.

Vad är då en bra rehabilitering eller vuxenhabilitering?

Enligt medlemmarnas enkät, och så också den forskning som finns, så är det att patienterna känner sig delaktiga, får rehabilitering/vuxenhabilitering regelbundet, slipper ständiga byten av vårdpersonal. Då systemet inte är anpassad till personer med kroniska sjukdomar så betyder det att sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare ständigt byts ut.

Enkäten visar att rehabiliteringen och vuxenhabiliteringen minskar betydligt, och det egna ansvaret för den ökar. Det är ett orimligt patientansvar att utan uppföljning och vägledning kunna utöva en bra rehabilitering eller vuxenhabiliterering.

Det ska vara ett temaarbete runt patienten. De enda i Västernorrland som kunnat visa på det är Härnösands rehab som nu läggs ner.

En bra rehabilitering eller vuxenhabilitering är den som inte har någon bortre gräns och regelbundet återkommer under hela livet och är individanpassad.

Den ger inte bara bättre smärtlindring och förmåga att röra sig, utan också ett psykiskt välbefinnande med livsglädje, livslust och framtidstro.

500 000 har en neurologisk diagnos. 31 procent får en professionell rehabilitering. Västernorrland hade lägst andel svarande i landet med individuell rehabiliteringsplan. Det visar på att länet är sämst i hela landet.

Med de nedskärningar som väntas kommer länet hamna i absoluta botten, det vill säga att det kommer inte att finnas någon rehabilitering eller vuxenhabilitering för personer med neurologisk diagnos.

En ny patientlag började gälla 2015. Patienterna skulle få bättre möjligheter att själv påverka sin livssituation.

Men med alla indragningar inom sjukvården är frågan: hur ska en lag göra det bättre då det inte finns några resurser.

Finns det inte kompetent personal, resurser och satsningar spelar det ingen roll hur många lagar vi har.

Se bara hur Sundsvalls sjukhus betalar stora belopp till överbeläggningar i stället för att öppna upp avdelningar. De betalar ofantliga belopp till bemanningsföretag. Men vägrar höja upp lönerna för den vårdpersonal som finns på plats.

Christina Thor

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons