Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jakten på dålig kvalitet

/

Annons

Julafton 1924. Glödlampstillverkare från Europa, USA, Asien och afrikanska kolonier träffas i Genève och bildar en kartell med syftet att reglera hela den moderna världens lampproduktion. Året därpå bildades 1000-timmarskommittén. Efter att ha strävat efter att tillverka glödlampor som kunde brinna så länge som möjligt, bestämdes att lamporna som längst fick hålla för 1000 timmars användning. Det var startskottet för planerat åldrande – en grundbult i slit-och-släng-kulturen.

SVT:s Dokument utifrån på söndagskvällen handlade om detta, om hur allt från elektronikföretag till strumptillverkare vinnlägger sig om att förkorta varors livslängd. Inte för att de då nödvändigtvis blir billigare att tillverka, utan för att vi ska köpa nytt oftare. En skrivare kan exempelvis vara försedd med ett chip som gör att den slutar fungera efter ett visst antal utskrifter.

De mörka baksidorna av det glättiga konsumtionssamhället är att förrådet av jordens råvaruresurser krymper, att produktionen tär på klimat och miljö, och att sopbergen i världens u-länder växer – och läcker ut gifter i naturen. Konsumtionskritiker tar fasta på allt detta och menar att vägen till hållbarhet är en golgatavandring där vi drastiskt ändrar och drar ner på vår konsumtion. Vi måste nöja oss med färre saker.

Så kan det vara – eller, så kan det bli. Men konsumtionskritikerna närmar sig problemet från ett moralistiskt håll där köpglädjen fördöms och den otroliga höjningen av levnadsstandarden i världen förtigs.

Mycket tyder på att utvecklingen kommer att ta en ny vändning utan att vi klär oss i säck och aska och skäms över vårt materiella välstånd, men genom ett samspel mellan marknadskrafter och medvetna konsumenter. Kunder vars varor går sönder strax efter att den snåla garantitiden löpt ut, blir sura. Företag som vill tilltala en ung, köpstark och samhällsengagerad målgrupp kan inte samtidigt lura konsumenterna med undermålig kvalitet.

Vi kommer att få se en större efterfrågan på varor som håller längre. Att ha lyckats hitta ett par kängor eller en vindtygsjacka som håller år ut och år in tyder ju på öga för kvalitet. Tänk om det också kunde bli trendigt att byta till energisnålt kylskåp och måla om köksluckorna – i stället för att blåsa ut hela det fullt fungerande köket! Eller att en dator med fyra, fem år på nacken som fungerar alldeles utmärkt vore något att stoltsera med.

En nödvändig komponent i slit-och-släng-samhället är den billiga produktionen. Men vi vill inte längre köpa varor som tillverkats av skamligt underbetalda fabriksarbetare. Just nu är stora delar av produktionen förlagd till Kina. Men den otroligt kraftfulla löneutvecklingen där gör att produktionskostnaderna inte kan hållas nere lika mycket. Och när lönekostnaderna går upp, blir produkterna dyrare. Då måste de faktiskt också hålla längre – särskilt när konsumenterna vet att de skulle kunna göra det.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons