Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kinberg Batra vägrar öppna sitt hjärta

Annons

Vi ska ha ordning och reda i asylsystemet och vi ska ta ansvar när många måste fly. Allt enligt Moderaternas färska partiledare Anna Kinberg Batra. Men hon vägrar att använda företrädaren Fredrik Reinfeldts formulering: Öppna era hjärtan. I SVT:s program partiledaren fick hon chansen fem eller sex gånger. Vad betyder det? Det är ju inget fel på själva formuleringen.

Själv var jag uttalat skeptisk när Reinfeldt i valrörelsen tog upp flyktingmottagandet på detta sätt. Men det var inte formuleringen i sig jag såg som problemet. Jag tolkade honom snarare som att han i desperation över opinionsläget valde att lyfta in denna fråga i valrörelsens centrum. Det kunde som jag såg det, och ser det, bara gynna nyfascistiska Sverigedemokraterna. Fast jag såg förstås också en stor fördel, i och med att det förde Moderaterna bort från varje tanke på samarbete med SD. Och i grunden har förstås Reinfeldt rätt. Vi måste öppna våra hjärtan. Med tanke på att vi inte minst i Norrland behöver bli fler, så är det dessutom ingen uppoffring, även om det uppkommer kostnader på kort sikt.

Jag finner det lite sorgligt att Anna Kinberg Batra inte vågar upprepa Reinfeldts formulering. Inte för att jag betvivlar hennes ärliga uppsåt när hon säger sig vilja försvara asylrätten. Utan för att det känns som om hon inte vågar utmana sina egna väljare i en så central fråga. Att hon samtidigt degraderar sig själv till en som väljer luddiga fraser i stället för att tydligt öppna sitt hjärta, drabbar sen mest henne själv och hennes egen position i partiet.

Jag ser flera problem med det. Sverige är i ett mycket polariserat politiskt läge. I helgen höll både KD och FP samlingar där man profilerade sig längre till höger än tidigare. Den nyvalda partiledaren för KD uttryckte sig till och med på ett sätt som kunde tolkas som om sossarna står för "ondskan". Mycket märkligt. Lägg till detta Centerns högervridning på riksplanet och vi har ett besvärligt läge.

Desto viktigare är det då att högerpartiet Moderaterna inte också lägger sig längre till höger. I Moderaterna finns en rätt högljudd opinion mot Decemberöverenskommelsen, den uppgörelse som gjorde att extravalet kunde ställas in. Den möjliggör för en minoritetsregering att kunna styra Sverige utan att ge SD inflytande. Det var i sig ett rätt naturligt steg i ett läge där SD lovat att fälla varje regering som inte låter nyfascisterna diktera migrationspolitiken.

Nu har vi en vänsterregering i ett land där vänstern är i minoritet. Och än märkligare är att den anständiga högern självmant avstår från att försöka påverka politiken i en riktning de själva tror på. I stället för att försöka påverka politikens innehåll lovar man att inte kullkasta regeringens budgetar genom att lägga gemensamma förslag. Hur länge håller detta? Östergötlands Moderater antog i helgen en motion som kräver att Decemberöverenskommelsen rivs upp. Tio andra länsförbund har inte gjort det. Men frågan är uppe på den politiska dagordningen.

Hos dem som vill riva upp Decemberöverenskommelsen finns vad jag kan se två varianter. Den ena är riktigt otäck. Det är de som vill samregera med eller i alla fall stödja sig på SD. För dem är nyfascismen ett mindre ont än sossarna. Sen finns en seriös variant som vill utgå från valresultatet för att på så vis förhandlingsvägen undgå en del vänsterpolitik på vägen fram till nästa val. Anna Kinberg Batra tycks se det som att vara stödparti till sossarna. Däremot vill hon inte uppmana väljarna att öppna sina hjärtan. Det oroar mig.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons