Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt oss se hur förändringarna slår först

Annons

En småföretagare i byggbranschen ringde häromdagen. Han var säker på att han skulle behöva sparka flera av sina anställda om ROT-avdraget ändras enligt regeringens förslag, till en minskad subventionsgrad. Han kunde för sitt liv inte begripa att Byggfacket inte protesterade högljutt. Men, försökte jag, pengarna ska ju användas till att uppmuntra nybyggnation för att avskaffa bostadsbristen. Det är väl bra, frågade jag. Det gynnar bara Stockholm, sa han.

Nåja, bostadsbristen ska bort även i Sundsvall. Och jag ser det som viktigare att vi skapar bostäder än att folk ska kakla om sina badrum med skattesubventioner.

Jag vet förvisso att också Byggnads ser värdet i ROT-avdraget. De vittnar om att svarta jobb blivit vita. De har därför försökt att få sossarna att ha det kvar trots att man, sossarna hittade ju på själva konstruktionen, tidigare enbart sett det som en konjunkturstimulans, Nu är läget sådant att kostnaderna för ROT-avdraget stigit kraftigt. Genom en lägre subventionsgrad vill man föra över pengar till nybyggnation i stället. Det handlar om hela sex miljarder kronor. Det är väl därför Byggnadsarbetarförbundet inte bråkar.

Sossarna hoppas förstås att denna förändring inte ska slå mot sysselsättningen. Så jag hoppas att nämnde företagare, som han lovat mig, hör av sig igen för att berätta hur det går för honom när den nya minskade subventionsgraden har slagit igenom. Ingen är betjänt av att vita jobb blir svarta.

Det är hur som helst viktigt hur vi använder våra skattepengar. En annan läsare hörde av sig efter Stefan Löfvens tal på första maj. S-ledaren talade om att sju år av sänkt arbetsgivaravgift för unga kostat 110 miljarder. Hur kan en sänkt skatt vara en kostnad, frågar han mig. Mitt svar blir. Genom denna skattesänkning, frånhänder vi oss möjligheten att använda pengarna effektivare. Det uttalade syftet med subventionen är att skapa jobb för unga.

Men det finns förstås betydligt effektivare sätt att hjälpa de unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, än att ge de företag som redan anställt unga pengarna. Ur en statsfinansiell synvinkel, man kan lika gärna säga ur skattebetalarnas, kan man utan tvekan tala om de 110 miljarderna som en kostnad.

Från ett helt annat håll kan man snarare fråga sig varför regeringen är så noga med att finansiera varje delförslag. Varför inte bara ge pengar till byggsubventioner utan att röra ROT-avdraget? Man har ju själva öppnat för att ersätta överskottsmålet med ett balansmål.

Problemet är inte bara att detta inte genomförts än. Det ska utredas i vederbörlig ordning och helst genomföras i blocköverskridande samverkan. Det är också så att den borgerliga regeringens väldiga skattesänkningar redan urholkat statens finanser rejält.

Finansminister Magdalena Andersson (S), tal om att ladorna gapar tomma efter firma Reinfeldt/Borg, är betydligt sannare än vad de borgerliga förmår att ta till sig.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons