Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åkessons problem kan minska risken för nyval

/

Annons

Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna tar en politisk timeout i form av sjukskrivning för att inte förvärra sin utbrändhet. Det kommer säkert att rendera honom en del kritik i den machomiljö som Sverigedemokraterna utgör. Men det är snarare det första exemplet på att detta parti gör något som påminner om vad normala partier gör.

I övrigt är det inte mycket som stämmer i detta parti. Dagbladet har i veckor jagat den lokala riksdagsledamoten Cassandra Sundin från Indal utan att få en kommentar. När vi till sist får en skriftlig kommentar, är den uppenbarligen producerad tillsammans med SD:s presstjänst.

Av riksdagsman Johnny Skalin (SD) pekas Sundin ut som aktiv i kvinnoförbundet och ungdomsförbundet i Sundsvall. Så lustigt då att vare sig SSU:s Lisa Lööf eller MUF:s Lina Heidenbeck på valnatten i ST/Dagbladet-teve, hade noterat någon som helst aktivitet från SD-ungdomar i Sundsvall under valrörelsen.

Alla meriter för riksdagsuppdraget saknas, så oviljan att uttala sig – tystnaden – är begriplig. Det obegripliga är att väljarna lägger sin röst på ett sånt parti.

När detta är sagt: Jimmie Åkessons frånvaro kommer att påverka SD. Han är en röstmagnet som med sin polerade yta lyckats få många väljare att bortse från SD:s nyfascistiska agenda. I bästa fall minskar detta risken för det snabba nyval SD annars tycks ha ställt in sig på.

Malin Ullgren sammanfattade i DN Kultur redan före Åkessons avhopp väljarnas syn på SD – i varje fall SD:s egna väljares syn – på ett träffsäkert sätt. Hon skrev efter kollapsenför SD:s grupp i EU-parlamentet: ”Principen ’Med ett schyst järnrör och ett fett misslyckande slår man hela världen med häpnad’ tycks gälla, så här långt.”

Vi får hoppas att dessa väljares missnöje kan ta sig i mindre destruktiva vägar när SD:s misslyckanden blivit för många. Svante Säwén

Mer läsning

Annons