Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Återigen sker ubåtsjakt i svenska vatten

/

Det finns anledning att ta ett djupt andetag innan man tar sig an frågan om de pågående ubåtsspaningarna i Kanholmsfjärden.

Annons

Det vi vet från officiellt håll är att försvaret bedriver en större insats mot "misstänkt främmande undervattensverksamhet" i Stockholms skärgård eftersom man har tagit inkomna underrättelseuppgifter på största allvar. Därtill har Svenska Dagbladets Mikael Holmström, en av Sveriges främsta journalister på försvarsfrågor och säkerhetspolitik, kunnat avslöja att det troligen rör sig om en skadad miniubåt från den ryska Östersjöflottan.

Insatsen i Kanholmsfjärden måste förstås utifrån det förändrade säkerhetspolitiska läget kring Östersjön och den upptrappning av aktiviteter som där skett. Sverige står inför en situation där man har att förhålla sig till ett mer aggressivt uppträdande från rysk sida.

På senare tid har vi bland annat sett hur ryska jaktplan har flugit farligt nära svenska signalspaningsflygplan. Att det även förekommer främmande undervattensverksamhet, vilket den pågående insatsen tydligt indikerar, kan knappast förvåna någon. Det som däremot överraskar är att försvaret agerar med handlingskraft, i jämförelse med den handfallenhet man visat i luftrummet.

Bakgrunden är naturligtvis att det sedan länge funnits en befogad kritik mot den nationella försvarsförmågan, till följd av de senaste 20 årens försvarsbeslut. Det gäller i allra högsta grad förmågan att bedriva insatser mot ubåtar. Enligt major Carl Bergqvist, som driver försvars- och säkerhetsbloggen Wiseman's Wisdoms, kommer det dröja minst fyra år innan Sverige effektivt kan bevaka sina gränser i Östersjön eftersom vi i dagsläget saknar helikoptrar med ubåtsjaktförmåga.

Klart är att den insats som nu sker i Kanholmsfjärden kan komma att få politiska konsekvenser, inte minst eftersom statsminister Stefan Löfven (S) har att förhålla sig till Miljöpartiets nedrustningsdoktrin. Dessutom stärker händelseutvecklingen i Östersjön argumenten hos de som vill att Sverige ska gå med i försvarsalliansen Nato.

Ja, det lär knappast finnas någon som tvivlar på att Norges förre statsminister Jens Stoltenberg, numera generalsekreterare för Nato, håller en kommunikationslinje öppen till Sverige i detta skarpa ubåtsläge.

De uppseendeväckande rapporterna om en eventuell rysk kränkning av svenskt vatten för naturligtvis tankarna direkt till 80-talets ubåtsjakter runtom i Sverige, men även de mer eller mindre medialt uppmärksammade ubåtsjakterna som skett sedan dess.

Vi kan även påminna oss om vad som skedde vid den här tiden för över 30 år sedan, när den sovjetiska ubåten S-363 (U137) gick på grund i Karlskrona skärgård. Då var en annan ångermanlänning statsminister och visade stort ledarskap under pågående ubåtskris.

Förhoppningsvis har statsminister Stefan Löfven tagit intryck av Thorbjörn Fälldins agerande när rapporter inkom om att ryska fartyg närmade sig Sverige.

Fälldins korthuggna svar till ÖB var lika enkelt som självklart: ”Håll gränsen.”

Mer läsning

Annons