Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björklunds skola får underkänt

/

I helgen rapporterade SVT om att antalet niondeklassare som går ut med ett ofullständigt betyg är rekordhögt. 13,1 procent får inte behörighet till gymnasiet. Det är en väldigt dyster siffra, den har stigit och nu fortsätter den stiga, och det är ett dåligt resultat för svenska skolan, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket till SVT.

Annons

I valrörelsen 2006 pratade Fredrik Reinfeldt i sitt sommartal om hur viktigt det var att alla skulle få samma möjligheter att utvecklas i skolan. Andelen som gick ut nian utan fullständiga betyg var då 10,5 procent- en siffra som sågs som en nationell katastrof och bidrog till en livlig debatt om problemen i den svenska skolan. Fredrik Reinfeldt blev några veckor senare statsminister för Sverige, och nu, åtta år senare, ser vi resultaten av åtta års borgerlig skola.

Den statistik från Skolverket som SVT tagit del av visar också att inte bara den generella kunskapsnivån sjunker, skillnaderna mellan skolor blir dessutom allt mer påtagliga. Skolverket beskriver den stora skillnaden mellan skolor med att det betyder att barn som hamnar i fel skola riskerar att få sina livschanser förstörda.

Elevens familjebakgrund är enligt Skolverkets siffror helt avgörande för hur skolresultaten blir. Bland barn till akademiker är det bara 5 procent som inte klarar gymnasiebehörighet. Har eleverna föräldrar med gymnasieutbildning ökar siffran till 15 procent, och bland barn till lågutbildade är det hela 42 procent av eleverna som går ut nian med ofullständiga betyg. Skillnaderna mellan barn till högutbildade och lågutbildade har dessutom ökat med 25 procent sedan 2005. Det är inget annat än ett underkänt betyg till Alliansregeringens skolpolitik.

När SVT frågar utbildningsminister Jan Björklund (FP) vilken grupp han tror har lägst resultat, skolor med hög invandrartäthet, skolor med låg lärartäthet eller skolor med hög andel arbetarbarn har Björklund ingen gissning. När Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven får frågan svarar han direkt att han tror att det är den senaste gruppen- vilket också stämmer. Både Björklund och Löfven har själva arbetarbakgrund och har gynnats av en jämlik skolpolitik för att ta sig dit de är i dag. Båda partiledarna säger också att en skola där alla kan utvecklas på samma villkor är av största vikt för samhället. Men skillnaden är lösningarna på problemformuleringen- där Björklund ser mer disciplin som lösning ser Löfven minskade klassklyftor och minskad skolsegregation.

Fredrik Reinfeldt var på rätt spår när han 2006 pratade om att det viktigaste som finns är att minska utbildningsgapet och se till att alla hade möjligheter att klara grundskolan. Det som Reinfeldt och resten av borgerligheten inte kan se är att en jämlik skola kräver en jämlik politik. Skolresultaten kommer inte att höjas och glappet mellan elever med olika familjebakgrund kommer inte minska förrän vi har en regering som ser klasstrukturer. En regering som i stället för att säga att alla elever har möjlighet att välja en bättre skola säger att alla skolor ska vara lika bra.

Mer läsning

Annons