Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bliv vid din borr och ditt bäcken

/
  • Poeten Dan Andersson har avslutat sin vinterkurs vid Brunnsviks folkhögskola 1917. Han anade att det fanns något bortom bergen, bortom blommorna och sången...

Jag undrar vad Svea skulle sagt.

Annons

Ibland är målet vidöppet. Bara att slänga ut foten och trycka till rakt in i vänsterkrysset på en uppblåst och proletärnostalgisk vänsterskribent. Men jag stillar mig. Och funderar på rubriken "Liberaler begriper inte klassamhället" (Aftonbladets Ingvar Persson 10 maj).

Det är till att svepa med så stora drag över tangentbordet att såväl historielöshet som proppmätt ignorans skymmer sikten för vad som skulle kunna vara en tanke. Eller kanske ändå inte.

Mer en uppmaning: Bliv vid din läst.

Som en örfil på den sönderstressade undersköterskans kind eller en knytnäve i magen på den ledbrutne gruvarbetaren. Det totala sveket mot arbetarklassen ursäktas inte av att skribenten bor granne med Brunnsviks folkhögskola. Eller att hans världsuppfattning grundar sig på människors ställning i produktionen. Inte så länge han tycker att människor med låg utbildning, tunga arbeten eller inga arbeten alls ska stagnera. Stanna kvar vid sin borr, sitt bäcken eller sin sysslolöshet. Skjuta drömmarna i sank likt såpbubblor som spricker mot hammaren och skäran. Han hänvisar själv till Marx.

Undrar just vad hon skulle sagt, Svea.

Om arbetarrörelsen och ABF har sådana ideologer nuförtiden förstår jag varför Brunnsvik står tomt och förfaller, varför klassresenärerna från de studieovana hemmen hoppade av tåget någonstans på 1980-talet. Och varför inte 2010-talets arbetarförfattare (finns de?) visar vägen till utbildning och bildning. Till var och en i sin egen drömmars stad.

Det individuella strävandet är tydligen förbehållet den välvilliga medelklassen. Och det är Bertil Ohlininstitutets antologi "Klassresan" som skribenten grundar sitt tolkningsföreträde på. Visserligen drar han något slags flyktig slutsats att folkbildning och klassresa hänger ihop ... "Men jag ser inte att den individuella klassresan, strävan att för egen del lämna sitt sammanhang, skulle vara ett ideal."

Som så ofta undrar jag verkligen vad Svea skulle sagt.

Hon som inte lät sig nöjas med att studera Brunnsvik utifrån. Utan stegade in och kompletterade sin sexåriga folkskola, för vidare transport till vårdgymnasiet. Hon som först i 50-årsåldern fick förmånen att sätta sig ner och brottas med orden.

Först skulle det slitas för brödfödan. Först skulle de fyra barnen till sina universitet. Ingen av dem var ämnad att gå ner i gruvan, än mindre städa gruvkontoret. Inte enligt Sveas mycket individuella livsplan i alla fall. Hon kunde sin Fridegård, sin Ivar Lo, sin Moberg. Men drömde sig bort med Martinson, Dan Andersson och Fogelström. Den sköna litteraturen hade sin tid. Klassresan sin, för en praktiskt lagd arbetare med en slumrande studiebegåvning.

Borde Svea ha väntat på det klasslösa samhället? På ett regeringsbeslut eller en revolution?

Det är så fördummande och förminskande. Inte av liberaler. Utan av alla människor som reser över halva jordklotet i detta nu, för drömmar om ett bättre liv. Som gör sina individuella klassresor, eller livsresor, i en högst naturliga strävan. Summan av alla individers arbete, studier, arbete igen – är just det som ger oss det bättre och för många eftersträvansvärda samhället.

Kom inte och snacka om klassamhället med en liberal, skulle inte Svea ha sagt. Eftersom hon var socialdemokrat.

Det är det jag som säger.

Mer läsning

Annons