Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bostadsbristen försvårar integrationen

/

I Sverige är viljan till integration större än förmågan. En sådan beskrivning må låta krass, men situationen kan knappast beskrivas på annat sätt.

Annons

Att språket är en nyckel inser alla. Trots detta måste flyktingar nu vänta tills de har fått ett eget boende innan de får påbörja studier i svenska för invandrare (SFI). Bisarrt, kan man tycka, men för att förstå hur en sådan regel har kommit till måste man se den större bilden.

I augusti var det 11 000 flyktingar med uppehållstillstånd som tvingades bo kvar i Migrationsverkets boenden, därför att det inte fanns någon kommun som kunde ta emot dem. Och i och med överbeläggningarna har en strid ström av rapporter om undermåliga asylboenden kommit, samtidigt som bostadsbristen försvårar integrationsprocessen i alla led.

Ska det vara på detta vis? Nej, det tycker nog ingen. Allra minst den tidigare alliansregeringen, som genomförde den stora etableringsreformen. Tanken var att skapa snabbare vägar till egen försörjning. Bland annat infördes så kallade etableringslotsar. Huvudansvaret för de nyanlända flyttades också över till Arbetsförmedlingen.

Men när Statskontoret utredde hur väl lotsarna uppfyllde regeringens ambitioner visade det sig att systemet var ineffektivt. Ett problem var att en alltför stor andel av lotsarnas arbetstid åts upp av helt andra saker än att bistå med jobbsökande, exempelvis sociala frågor.

Kritik hördes även från annat håll, samtidigt som flyktingmottagandet var fortsatt mycket ojämnt fördelat över landet. Alliansen insåg att något ytterligare behövde göras och riktade blicken mot ersättningssystemet.

I Sverige betalar staten ut en ersättning till nyanlända för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Etableringsersättningen betalas ut under två år, och förutsätter bland annat att den nyanlände läser SFI.

Tidigare började etableringsersättningen ticka ner redan under tiden på asylboendet, där SFI-studierna inte sällan inleddes. Men eftersom många tvingades stanna onödigt länge i tillfälliga asylboenden kunde en stor del av etableringsfasen ha passerat redan innan personen i fråga hade fått en kommun att etablera sig i.

Därför ändrades reglerna. Från och med 1 april krävs det att den nyanlände ska ha fått en kommunplacering och en egen bostad innan etableringsfasen, och dess SFI-undervisning, kan påbörjas. Tanken var att förbättra förutsättningarna för integrationen, men också att göra kommunerna mer benägna att ta emot flyktingar.

Men eftersom bostadsbristen består tycks regeländringen inte ha hjälpt. Den nytillträdda regeringen måste nu lägga allt krut på att få i gång bostadsbyggandet. Annars kommer allt fler att fastna i ett moment 22 där de varken får SFI, boende eller arbete.

Mer läsning

Annons