Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Budgetera för en nödlösning

/

Annons

Så fick vi då det första tydliga avtrycket av kommunvalet i Sundsvall. (För Giffarnas avancemang till allsvenskan kan väl inte riktigt räknas dit),

I går beslutade den första kommunstyrelsen med ny majoritet efter valet, att privatiseringen av äldreboendet Solhaga ska stoppas.

Eller mer formellt. ”Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att dra tillbaka beslutet om att upphandla ett särskilt boende.”

Och i fullmäktige lär det förslaget gå igenom med bred majoritet. Ännu lite bredare blir det tack vare att majoriteten S och V fått med sig Centern på tåget.

Sundsvall pekas i DN ut som en av orter där block­överskridande skapats efter valet. Redan finns 90 såna kommuner, och många fler väntas det bli även om det är komplicerade processer det handlar om.

Värt att notera är att vi i Sundsvall fått ett blocköverskridande styre trots att det inte behövs för att hålla nyfascistiska SD utanför allt inflytande. Blockpolitiken måste brytas även på nationell nivå om kaos ska undvikas innan SD hunnit avslöja sig själva i väljarnas ögon.

Jag hoppas därtill att det nya styret snabbt ska visa politisk handlingskraft. Jag tänker än en gång på stadens alla tiggare. Läs gärna brevet till ledarsidan härintill. Det kommer från Sven Larsson som i decennier arbetat för samhällets olycksbarn. Inte heller han har någon lösning. Men han har helt rätt i att det i alla fall finns nödlösningar för dagen, ”som tillgodoser elementära livsbetingelser”.

Sånt är inte gratis. Jag önskar mig ändå en prioritering i kommunens budget till förmån för dessa olyckliga. Det borde samtidigt kunna hjälpa en och annan bostadslös och missbrukare ur den värsta misären.

Få medborgare vill se tiggare vid affärerna, och det är väl inte ens säkert att tiggeriet skulle upphöra därför att de fick natthärbärge. De pengar man får in behövs uppenbarligen i den misär romerna lever i hemlandet. Men dagens alternativ är ohållbart.

Sven Larsson skriver att vi måste använda EU för att lösa det stora problemet. Han har rätt även här.

Så här 20 år efter den svenska folkomröstningen om EU-medlemskapet, kan vi faktiskt konstatera att det i detta sammanhang haft det positiva med sig att vi nu ser problemet.

Många ser det säkert annorlunda. Utan EU-medlemskapet hade romer från Rumänien och Bulgarien aldrig kommit hit! Sant. Men nu tvingas hela Europa se problemet. Det är bra, förutsatt att EU har förmågan att samlas till en lösning.

Det hela försvåras förstås av framgångarna för alla de nationalistiska, rasistiska och nyfascistiska partierna i EU. De gör inte minst att många regeringar inte vågar göra vad som bör göras. Men alternativen saknas. EU måste förstå att fördrivningar och förbud inte är lösningen. Sverige måste ligga på för en EU-lösning på romernas misär.

Mer läsning

Annons