Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den bästa gåtan avslöjad

Annons
Visst gör det ont när knoppar brister, skrev Karin Boye. Och det finns frågor som man kanske allra helst skulle vilja bevara som frågor, hur gärna och intensivt man än tycker om att spana efter ett förlösande svar. Frågan vem han egentligen var, Deep Throat den legendariska källa som hjälpte Washington Posts reportrar Bob Woodward och Carl Bernstein att avslöja Watergateskandalen är en sådan fråga. Ända sedan Richard Nixon avgick som president har spekulationerna pågått om vem källan var. Till och med universitetsinstitutioner har startat omfattande projekt för att på vetenskaplig väg och via uteslutningsmetoden ringa in honom. Och politiker och journalister i Washington har pepprat allmänheten med teorier om nya namn, nya misstänkta.
När hemligheten sprack i förra veckan, och Deep Throat röjde sin identitet efter mer än trettio år, så var det också en av de genom åren oftast utpekade som trädde fram. Mark Felt, högt uppsatt FBI-man på sjuttiotalet, i dag 91 år gammal var mannen med både insyn nog i Vita Huset och kurage nog att inte lämna korruptionshärvan i fortsatt dunkel. Woodward och Bernstein har bekräftat att Felt var deras viktigaste källa under de där kritiska åren när affären rullades upp. En av vår tids mest långvariga och viktiga massmediala myter har därmed fått ett ansikte, en gestalt och ett namn. Gåtan har blivit faktum. Varför känns det vemodigt, som när en knopp brustit?
Som framhävts i amerikanska medier efter avslöjandet så var Watergateskandalen en vändpunkt inom den moderna journalistiken och för förhållandet mellan makthavare och deras granskare. Tidningarna vann en ny självkänsla och den politiska kåren ruskades om av insikten att den undersökande journalistiken kunde nå ändå in i Vita Husets hemligaste överläggningar. Vändpunkten, den avgörande skillnaden mellan fiasko och framgång för Washington Post, var just Deep Throat och hans vilja att tala.
Och det faktum att källskyddet hållit alla dessa år, att de insatta förblivit löftet troget att inte avslöja en central uppgiftslämnare, trots att hemligheten levt rakt genom årtionden av extrem jakt på avslöjanden och generösa ekonomiska erbjudanden för minsta skvaller som kan producera löpsedlar, har fått Deep Throats hemliga identitet att framstå som en sista bastion där med Hank Stuevers ord "ett förtroende fortfarande var ett förtroende och sanningen fortfarande sanningen".
Nu är den bastionen intagen, av tiden, av avståndet och huvudpersonens dåliga hälsa och känsla av att slutet närmar sig. Det är slut med spekulationer och kittlande teorier. Mark Felt var Deep Throat, och det framstår i efterhand som ett så logiskt och enkelt svar att man undrar vad det var som fascinerade så. Det finns obesvarade frågor som gör mer gott än svaren.

Mer läsning

Annons