Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är jobben som fattas

/
  • Inbördeskriget i Syrien och andra humanitära katastrofer gör att flyktingströmmarna ökar.

Urbaniseringen dränerar stora delar av Sverige på folk. Samtidigt ökar nu asylinvandringen kraftigt.

Annons

I juli skrev Migrationsverket upp sin prognos för antalet flyktingar från 61 000 till 70 000–80 000. Nu skruvas prognosen upp ytterligare. Enligt Migrationsverkets senaste prognos kommer det att ha anlänt 83 000 flyktingar innan årsskiftet, och år 2015 väntas 95 000 flyktingar komma till Sverige.

Därför är det knappast förvånande att många glesbygdskommuner ser flyktingmottagandet som ett sätt att försöka vända en negativ befolkningsutveckling. Företrädare för tankesmedjan Fores går så långt som att hävda att fortsatt invandring är en förutsättning för att hela landet ska kunna leva om 20 år.

Detta påstående har i sin tur fått högerskribenten Thomas Gür att ilskna till. Mot bakgrund av den bristfälliga integrationen ter sig Fores resonemang naivt, menar Gür i en replik. "Hur ska nyanlända flyktingar få arbete i kommuner som avfolkas just på grund av att infödda svenskar flyttar för att det inte finns jobb?", frågar sig skribenten.

Frågan är berättigad. Det borde nämligen vara uppenbart för alla att den svenska arbetsmarknaden behöver förändras om den ekonomiska integrationen inte ska försämras ytterligare. Och då talar vi inte om förändringar av typen socialistiska återställare, utan om förändringar som gör det billigare att starta och driva företag. Förändringar som gör arbetsmarknaden tillräckligt dynamisk och flexibel att såväl inrikes- som utrikesfödda, och såväl stad som landsbygd, kan skapa sin egen försörjning.

Det minsta man kan begära av dem som avfärdar sådana lösningar som otänkbara är att de presenterar ett alternativ. Och de får gärna också ta chansen att förklara varför det skulle vara mer "solidariskt" att slå vakt om status quo i en samhällsmodell som bygger på höga murar mellan insiders och outsiders än att vilja göra något åt den rådande situationen.

Politiken måste givetvis även konfrontera de regionala obalanser som finns i vårt avlånga land. Därför måste en tillväxtfrämjande politik kombineras med en politik som slår vakt om bland annat kommunal skatte- och kostnadsutjämning, samhällsservice i hela landet, samt ett större mått av regionaliserade skattebaser.

I själva verket finns det stora likheter mellan den situation som norrländska småkommuner och dagens asylinvandrare befinner sig i. I båda fallen handlar det om att föra en kamp både mot fördomar (som gör gällande att bidragsberoende ligger i generna) och mot synnerligen ogynnsamma strukturella villkor.

Att förändra dessa villkor må vara tidsödande och politiskt obekvämt. Men det är helt nödvändigt om hela Sverige ska leva och hålla ihop. Att regeringen nu bjuder in alla respektabla partier till överläggningar om integrationspolitiken är därför välkommet, och inte en dag för tidigt.

Mer läsning

Annons