Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Digitalt utanförskap – snart ett minne blott?

/
  • Surfplattan har gjort det möjligt också för väldigt små barn att använda internet.

På tisdagen publicerades den årliga undersökningen Svenskarna och internet, som genomförs varje år av .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur). Den är riktigt godis för alla som är intresserade av internetutveckling.

Annons

Årets undersökning visar i korthet att internetanvändandet i Sverige blivit vardag, i de allra flesta grupper. Drygt hälften av tvååringarna använder internet, en fjärdedel av dem gör det dagligen.

Internetanvändningen ökar mest bland de riktigt små barnen och bland de äldsta, där fortfarande många står helt utanför och vare sig har en dator eller internetuppkoppling.

Tiden vi lägger på internet har också ökat från tidigare 11,5 timmar i veckan till idag nästan 13 timmar. Detta, och ökningen av användandet bland småbarn, har vi de smarta mobilerna och surfplattan att tacka för.

Samtidigt som de allra flesta barn, unga och medelålders använder internet dagligen finns det fortfarande en stor grupp människor som står utanför. De flesta av de äldre som inte har internet svarar att de inte är intresserade. Några anger krånglig teknik och höga kostnader som skäl att inte koppla upp sig.

För en grupp äldre är det olika funktionshinder, exempelvis försämrad syn, som står i vägen för internet.

Det görs redan idag en rad olika insatser för att utbilda och hjälpa de äldre att ta sig ut på internet, även om det såklart finns mer att göra.

Förutom generationsklyftan finns en annan klyfta. Det är den mellan hur lågutbildade respektive högutbildade använder och tar tillvara de möjligheter som internet erbjuder att framförallt ta del av nyhetsrapportering, söka information och fakta och engagera sig politiskt.

Det är naturligtvis problematiskt, och här finns olika insatser att göra för att minska den skillnaden. Men vad som är nästan mer intressant att notera är att skillnaden i användande utifrån utbildningsnivå ökar ju äldre användaren är. Alltså; för de yngre nätanvändarna som vuxit upp med internet som en vardaglig och naturlig del av livet spelar utbildning mindre roll för hur man använder nätet än den gör för gruppen äldre än 45 år.

I den yngre användargruppen har utbildning inte heller lika stor betydelse för hur man uppfattar sin egen möjlighet att delta i det demokratiska samtalet och påverka politiken.

Kan vi utifrån detta sluta oss till att internet ökar möjligheten till bildning? Att internet de fakto är demokratiserande, och framförallt: den digitala klyftan som det talats om, där många siare (inklusive jag själv) spått att vi kommer att få en bildad grupp som kan använda sig av internets demokratiserande egenskaper, och en annan mindre bildad som kommer att stå utanför på grund av bristande kunskap om den demokratiska processen, den kanske inte kommer att uppstå i den omfattning som pessimisterna trott?

Det verkar tvärtom vara så att tillgången till internet bidrar till ökad bildning i stora grupper, och att de som under sin uppväxt lär sig hantera nätet också ges större möjlighet att både påverka samhället och att bilda sig själva.

Det finns några konkreta åtgärder som ytterligare kan förstärka den demokratiserande effekten av nätet. Undersökningen visar att skillnaden är stor mellan olika skolor. Endast 31 procent av eleverna har tillgång till egen dator i skolan, medan sju procent inte ens har tillgång till internet i skolan.

För att alla som växer upp ska ges rättvis möjlighet att använda nätet både för nytta och nöje bör tillgång till egen dator eller surfplatta, samt internet, vara norm i den svenska skolan. Till detta kommer givetvis undervisning anpassad för internetspecifika problem, så som publicistik, källkritik, sök och upphovsrättsliga frågor som alla behöver kunna hantera i en värld där alla är publicister.

Slutligen är det värt att notera att de som skrikit högt om internets farlighet, om mobbningen och om att barnen inte längre läser böcker, tycks ha haft fel. Svenskarna och internet 2014 konstaterar att fler barn mobbas i köttvärlden än på nätet. De som mobbas på nätet är även mobbade utanför nätet. Och ungdomar läser ungefär lika många böcker nu som förr, även om andelen facklitteratur minskat något. Något som tycks bero på att de flesta i hög grad använder internet för just läsning av fakta och nyheter.

Mer läsning

Annons