Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dystert toppmöte

/

Annons
Det mest intressanta på det EU-toppmöte som nu avslutas är egentligen inte att konstitutionen har lagts på is. Vad fanns det egentligen för alternativ till att nu stanna upp och fundera på hur medborgarna skall kunna engageras och fås med på EU-tåget igen? Nej istället är det EU:s nya långtidsbudget som har visat sig vara den intressanta frågan. Flera utav de länder som är nettoinbetalare, däribland Sverige, anser att EU:s budget är för stor och det måste skäras i den, och då främst i den stora och kostsamma jordbrukspolitiken. Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) utgör i dag 46 procent av EU:s totala budget. I kronor betyder det svindlande 443 miljarder. Sveriges totala statsbudget är på 751 miljarder kronor.
Det är sant att EU är en väldigt byråkratisk organisation, men skall EU:s budget minskas så är det bara småpotatis som finns att hämta genom besparingar i administrationen. Det är CAP tillsammans med de struktur- och regionalstöd som kostar pengar. Tillsammans utgör dessa poster 77 procent eller 735 miljarder kronor.
Toppmötet utvecklade sig till en dragkamp mellan spara och slösa. Där Storbritannien, Sverige och några länder till vill skära i budgeten medan främst Frankrike vägrar kompromissa om jordbruksstödet. Angela Merkel, kandidat till den tyska förbundskanslerposten uttryckte den franska positionen väldigt väl:
Man gör inte saken enklare när en sida säger att jordbruksstödet är heligt och att det inte får röras, samtidigt som man kräver flexibilitet av andra, säger hon till brittiska The Times.
Tony Blair var beredd att kompromissa om den rabatt som Storbritannien har på medlemsavgiften till EU, men detta på villkoret att den totala budgeten förminskas. Frankrike å sin sida vill att Storbritannien skall betala mer utan att själv vara beredd att kompromissa. Är det några länder som skulle ha \"rätt\" att klaga så är det främst Nederländerna och Tyskland. Nederländerna bidrar, i förhållande till sin storlek, med alldeles för mycket till EU:s budget. Och Tyskland, i egenskap av EU:s största land, bidrar med överlägset mest till budgeten. När detta skrivs tycks positionerna låsta och en överenskommelse ser inte ut att kunna nås.
Återigen är det president Chirac som har satt sig på tvären och bekräftat att Frankrike är Europas verkligt egoistiska problembarn.

\"dragkamp mellan spara och slösa

Mer läsning

Annons