Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En glad nyhet mitt i sorgen

/
  • En ökad användning av antibiotika går hand i hand med en ökning av bakterier som står emot medicinen.

Vilken var 1900-talets största vetenskapliga upptäckt?
Att flygpionjärerna Orville och Wilbur Wright trotsade tyngdlagen och genomförde de första flygningarna med motordrivna plan? Albert Einsteins relativitetsteori? Långdistanstelefoni eller televisionens utbredning? P-pillret, internet eller det så kallade Hugo-projektet som syftade till att kartlägga människans gener?

Annons

Vilken var 1900-talets största vetenskapliga upptäckt?

Att flygpionjärerna Orville och Wilbur Wright trotsade tyngdlagen och genomförde de första flygningarna med motordrivna plan? Albert Einsteins relativitetsteori? Långdistanstelefoni eller televisionens utbredning? P-pillret, internet eller det så kallade Hugo-projektet som syftade till att kartlägga människans gener?

Listan över potentiella upptäckter kan göras lång och det är förstås omöjligt att bara välja en.

Läkaren och professorn i internationell hälsa Hans Rosling brukar lyfta fram en uppfinning: Tvättmaskinen. Den har förändrat livet för människor, i första hand kvinnor, överallt där den har gjort sitt intåg. Det har frigjort tid för människor att ägna sig åt andra saker – till exempel studera – än att tvätta och skrubba kläder dagarna i ända.

Om jag får välja är det nog ändå penicillinet som jag vill lyfta fram. Den brittiske forskaren Alexander Fleming upptäckte 1928 penicillinet av en slump efter att ha glömt en odiskad bakterieodling framme när han reste bort. När han kom hem hade bakterierna försvunnit efter att svampen i odlingen hade tagit död på bakterierna.

Striden mot bakterierna är dock långtifrån över. De senaste decennierna har problemet med resistenta bakterier växt sig allt större. Delvis som en effekt av ett överdrivet och ofta felaktigt användande av antibiotika – dels inom sjukvården, dels inom djurnäringen. I det första fallet handlar det om att antibiotikakurer ges för lättvindigt och att patienterna slarvar med att äta färdigt den förskrivna kuren när de börjar känna sig bättre. I djurnäringen förekommer det att djur ges antibiotika i förebyggande syfte, vilket medför en kraftig överanvändning.

På sikt riskerar detta att bli ett jätteproblem. Sjukdomar som vi i dag enkelt kan kontrollera är sådant man har dött av genom historien. Utan verkningsfull antibiotika riskerar fler människor åter att dö av sådant som vi i dag räknar som relativt harmlösa sjukdomar.

I veckan nådde oss nyheten att forskare har hittat vad som kan komma att bli den första nya antibiotikan på 30 år. Men det är ändå inte det mest intressanta i upptäckten. Otto Cars, professor i infektionssjukdomar, sa till Sveriges Radios vetenskapsnyheter häromdagen:

– Den här substansen påverkar ju visserligen en del bakterier som vi har problem med i sjukvården, till exempel MRSA som är en av de vanligaste resistenta bakterierna i sjukvården. Men där har vi ju det rätt så hyfsat ställt med effektiv behandling. Så det är snarast potentialen för sättet att hitta möjliga nya antibiotika som är det mest intressanta för mig.

Teixobactin, som ämnet heter, har nämligen hittats i vanlig jord och forskarna har hittat en metod att odla dem i ett labb, vilket tidigare har varit nästintill omöjligt. Det finnas alltså goda möjligheter att hitta fler nya antibiotikaämnen som kan rå på bakterier som i dag är resistenta.

En hetsig nyhetsvecka där rapporteringen har dominerats av massmordet och terrordådet i Paris och dess efterdyningar, så är detta en synnerligen glad nyhet som tyvärr försvunnit lite i bruset. Om detta visar sig vara ett vetenskapligt, och metodologiskt, genombrott av den kaliber som många forskare veka tro så kan det bli en av det tidiga 2000-talets viktigaste upptäckter.

Mer läsning

Annons