Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En hök byter riktning?

Redan utnämningen av John Bolton till amerikansk FN-ambassadör fick många att häpna.

Annons
Är en man som gjort karriär på att ifrågasätta värdet av internationellt samarbete verkligen den mest lämpade att företräda USA i FN? De flesta skakade på huvudet när beskedet kom hade inte den amerikanska presidenten talat om ett nytt samarbetsklimat mellan EU och USA? Men George W Bush har för vana att värdera de medarbetare högst som omvärlden har svårast för. Att välja John Bolton är en föga subtil signal av kritik och avståndstagande från världsorganisationen och dess ledare Kofi Annan.
Och så beskedet häromveckan att Paul Wolfowitz ska bli ny chef för Världsbanken. Wolfowitz, hökarnas hök, en av drivkrafterna bakom Irakkriget, de neokonservativas kanske skarpaste hjärna. Det finns inte ett överflöd på kandidater som kan leda en sådan stor och komplicerad verksamhet som Världsbanken, men i ett land som USA finns ändå ett klart urval. George W Bush hade friheten att välja och göra ett ställningstagande. Han valde, förstås, det mest kontroversiella, mest provokativa namnet som fanns till hands. Att kalla Wolfowitz för ett impopulärt val är att underdriva. Inom EU ovilligt att ta en ny konflikt med Washington har reaktionerna nästan varit resignerade, man biter ihop tänderna och accepterar. Själv är Paul Wolfowitz märkbart entusiastisk inför sitt nya uppdrag, och bemödar sig om en någorlunda ödmjuk framtoning. Han är medveten om hur omvärlden i honom ser en lojal medarbetare till Bush. Han placeras av de flesta bedömare in som en i raden av kontroversiella och aggressiva utnämningar från George W Bushs sida, där USA:s egenintresse betonas på bekostnad av det internationella samarbetet. Wolfowitz måste därför snabbt göra klart att han inte kommer att agera språkrör för Bush. Hittills har Världsbankens olika chefer haft stort inflytande på verksamhetens grundläggande ideologiska inriktning, nya chefer har ofta resulterat i ett byte av såväl policy som arbetssätt. På vilka grunder och efter vilket regelverk kommer Världsbanken att låna ut och investera under Wolfowitz ledning?
Det är beklagligt att Bush även under sin andra mandatperiod demonstrerar sitt förakt för den internationella opinionen genom att belöna de mest kontroversiella bland sina medarbetare. Samtidigt kan man se det som någonting positivt att han utsett en sådan profilerad person som sin biträdande försvarsminister att leda Världsbanken. Ofta kan ett byte av miljö och arbetsplats förändra perspektiven och stimulera nya allianser och lojaliteter. Wolfowitz har energin och drivkraften, nu gäller det för omvärlden att med tydlig och trovärdig opinionsbildning styra i vilken riktning den ska gå.

Mer läsning

Annons