Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En seger för rättvisan

/
  • Detta är en av de många manifestationer för journalisten Dawit Isaak som bidragit till frigivandet.

Annons
Den eritreansk/svenske journalisten Dawit Issak har frisläppts efter fyra år i fängelse där han suttit utan dom, rättegång eller ens formellt anklagad för något brott. Det som nu har hänt är en seger för demokrati och rättvisa. Och Leif Öbrink, ordförande i den stödförening som bildats för Isaak, berömmer den svenske ambassadören Leif Sparres "ihärdiga" diplomatiska arbete. Detta glädjer oss, annars är inte vår uppfattning att just "tyst diplomati" varit det mest effektiva i fallet. Tvärtom har processen gått framåt när uppmärksamheten efterhand ökat.
I en TT-intervju hävdar utrikesminister Laila Freivalds att Issaks frigivande har varit en angelägen fråga för den svenska regeringen. Hur länge då är frågan? Från att ha visat ett närmast totalt ointresse för den svenske medborgaren, har ett stigande medialt tryck blivit det som bildligt talat sparkat UD och regeringen framåt.
Dawit Issak fängslades redan hösten 2001 och det han gå ett halvår innan UD lyfte ens ett finger för att hjälpa honom. Dessförinnan var det i stort sett bara Amnesty och CTP (Committee to protect journalists) som reagerade. Fallet fick inte särskilt stor uppmärksamhet ens våren 2002, Dawit Issak jobbade ju inte heller för vare sig Expressen, DN eller Svt, utan var blott en obemärkt journalist på en liten eritreansk tidning. Visserligen var och är han svensk medborgare, dock med ett föga svenskt klingande namn ett förhållande vars betydelse vi bara kan spekulera kring.
Sent fick Issak den uppmärksamhet han förtjänar. Ingen har kunnat visa annat än att den nu 40-årige journalistens enda "brott" att han varit ansvarig utgivare och en av grundarna till Setit, en privat tidning i Etiopiens huvudstad Asmera, en tidning som tog aktiv ställning för demokrati och yttrandefrihet. Detta låter inte så märkligt i Sverige, men det skall ses i skenet av att alla tidningar (samt radio och tv) i Eritrea, normalt är statligt kontrollerade och i huvudsak får sin information från landets informationsministerium.
Det tog sin tid men opinionstrycket mot Issaks fängslande växte både nationellt och internationellt. I takt med detta förefaller Eritreas regering blivit allt mer besvärad av situationen och insett att man kommit till vägs ände och därför gjort sig av med problemet genom att ge Dawit Issak friheten åter.

"Sent fick Issak den uppmärksamhet han förtjänar

Mer läsning

Annons