Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En svår politisk balansgång

Annons

60-talet var en brytningstid. När teve blev var mans egendom kom världen in till oss alla. De artister som slog igenom blev större än stora – eftersom alla kunde se dem. Det visar inte minst SVT:s dokumentär om The Beatles i helgen. Teve gav oss i många stycken en gemensam världsbild.

Det var en enorm skillnad mot dagens alltmer fragmenterade tevevärld – för att inte tala om alla de nischer Internet skapar.

Den gången kom reaktionen att bli politisk vindkantring till vänster i kombination med en stark individualisering bland ungdomen. Man ville inte längre hämmas av gamla traditioner.

Vänstervinden ska dock inte överdrivas. Även på det radikala 70-talet fick man ta sina strider. Sommarprataren Johan Croneman som vanligen skriver i DN, berättade för sin del om vilka konflikter den fick ta som satte på sig ett FNL-märke. Jag fick uppleva samma sak.

Fast några år senare, kring nyåret 1972-73 bars märket av många. Så tydligt kom USA:s brutala bombkrig in i våra vardagsrum.

Men vänstervågens avtryck i det politiska livet stämmer på intet sätt med vad unga svenska högerpolitiker – och Jan Björklund – beskriver. Och tänk så mycket skickligare man blivit på att dölja krigens avigsidor.

I anslutning till Beatles-dokumentären gjordes reklam för ett program som ska handla om Sverige år 1965. Där fick vi se den gamle finansministern Gunnar Sträng (S) motivera varför man den hösten införde mellanölet, som skulle få säljas i vanliga butiker.

Sträng sa_ – jag tar det ur minnet – vi gör detta för att vi tror att medborgarna uppskattar valfrihet.

Redan då såg alltså sossarna att man måste möta den nya individualismen. När radiomonopolet utmanades släpptes visserligen inte radion fri. Men de unga fick en radiokanal som spelade deras musik.

Knappt 15 år senare avskaffades mellanölsförsäljningen i affärerna av en folkpartiregering. Fast mellanölet finns förstås kvar. Om än på bolaget.

Valfriheten däremot har tagit många steg framåt. Och det är sannerligen inte bara på gott.

Häromveckan sas att försäljningen av alvedon i affärer måste tas bort eftersom antalet förgiftningar ökat.

I skolan har det fria skolvalet förvärrat segregationen. I stället för hög kvalitet i alla skolor har vi fått hög kvalitet i några. Något som tvingar fler föräldrar att göra val som man egentligen inte skulle vilja göra, i den mån man bryr sig om alla barn – och allas barn.

Det blir allt svårare att upprätthålla den gräns där vi i individualismens och valfrihetens namn i stället lämnar många bakom oss.

Dagens borgerlighet har kommit långt på den vägen när de utförsäkrar sjuka och lämnar arbetslösa oförsäkrade eller underförsäkrade.

Den skillnaden mellan valmanifesten är en god anledning att rösta för regeringsskifte.

Mer läsning

Annons