Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Erkänn folkmordet i Srebrenica

/
  • Det är hög tid att Serbien erkänner folkmordet i Srebrenica där över 8000 människor mördades.

"Vi är här, den 11 juli 1995, i serbiska Srebrenica. Inför ännu en stor serbisk högtid överlämnar vi den här staden till serbiska folket som en gåva."

Annons

Så inledde general Ratko Mladic ett anförande framför en filmkamera efter att hans bosnienserbiska trupper triumferat tågat in i staden Srebrenica under kriget i Bosnien. Kort därefter, när kamerorna stängts av, skulle Europa återigen bli skådeplats för mänsklighetens allra grymmaste brott.

På lördag högtidlighålls 20-årsdagen av folkmordet i Srebrenica.

Över 8000 människor, mestadels muslimska män och pojkar, avrättades under några fasansfulla dagar. Den lilla bergsstaden hade varit ett tillhåll för flyktingar efter att den klassats som skyddad zon av FN i början av kriget. När bosnienserbiska styrkor intog staden stod FN-truppen handfallna utan att ingripa.

Medan kvinnor och barn sattes på bussar och kördes därifrån fördes männen undan av angriparna. Många tvingades ut på ängar och öppna fält för att skjutas ihjäl. Andra blev infösta i lador och gamla skolbyggnader som attackerades med handgranater. Ett stort antal dödades när de försökte fly genom skogen. Syftet var etnisk rensning.

Än i dag hittas kvarlevor från offer i massgravar. I samband med årsdagen begraver anhöriga varje år lämningar från nya kroppar som identifierats. Men minnena försvinner aldrig.

Både krigsförbrytartribunalen och Internationella brottmålsdomstolen har fastställt att händelserna i Srebrenica var ett folkmord. Rättegångarna mot de högst ansvariga – general Ratko Mladic och bosnienserbernas dåvarande president Radovan Karadzic – pågår fortfarande i Haag. En dom mot Karadzic väntas i höst.

Men i FN:s högsta organ, säkerhetsrådet, har det varit svårare att få till ett erkännande.  

I onsdags la Storbritannien fram ett resolutionsförslag som erkänner händelserna i Srebrenica som folkmord. Men förslaget blockades av Serbiens allierade Ryssland. Den ryska FN-ambassadören Vitaly Churkin menade att resolutionen var konfrontativ och politiskt motiverad och att den snarare skulle leda till mer spänning i regionen. (Al Jazeera, 9/7)

Men försoning bygger inte på förnekelse. Även om frågan fortfarande är politiskt känslig och oläkta sår från kriget i forna Jugoslavien alltjämt gör sig påminda måste folkmordet få kallas vid sitt rätta namn.

Europeiska Unionen uppstod ur ruinerna efter andra världskriget, bland annat för att förhindra brott mot mänskligheten. Efter Förintelsen utlovades att något liknande aldrig skulle få hända igen.

Serbien är i dag ett kandidatland som förhandlar om ett framtida medlemskap i EU. Men då krävs också ett erkännande av det folkmord som skedde under kriget i Jugoslavien. En sådan uppgörelse vore en verklig gåva, för alla människor på Balkan. 

 

Mer läsning

Annons