Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett mandat — till låns!

Annons
Rapport från bänk 59
Lördagen den 18 juni stänger riksdagen för det här året, med votering och statsministerns rapport från fredagens Brysselmöte. Framför ligger en lång tid av avkoppling och vila för de 349 ledamöterna. Själv har jag till exempel besökt Småland och Sundsvall i veckan och skall till Falun senare, Höör i Skåne veckan därpå. Så visst är det skönt att ha ledigt från riksdagsarbetet!
Några som borde ha lämnat jobbet mer definitivt tycker jag är före detta vänsterpartisterna Gudrun Schyman och Karin Svensson Smith. Schyman håller som bekant på att bilda nytt parti, Svensson Smith har gått över till miljöpartiet. I riksdagsprotokollet har de numera partibeteckningen (-). Men båda stannar kvar. Frågan är vem de företräder utöver sig själva?
Jag anser att ett politiskt uppdrag är ett förtroendeuppdrag som man har till låns, av väljarna. Det förpliktar. Utöver att man skall leva som man lär, så gott det låter sig göra, måste man alltid fundera över på vems uppdrag man sitter i riksdagen. Jag kan inte finna annat än att vänsterväljarna i Stockholms län och i Skåne läns södra valkrets svikits av den de på valdagen 2002 gav sitt förtroende.
För hur mycket jag än ogillar vänsterpartiet, är det ostridigt som så att det var väljare som valde vänsterpartiet som ville att det partiet skulle ha deras röst. Det räckte till 30 mandat, i dag har vänstpartiet bara 28 kvar. Att båda ledamöterna, Gudrun Schyman och Karin Svensson Smith, kryssades in, spelar i det perspektivet en underordnad roll. Det var ju i första hand vänsterpartiet som fick rösterna, i personvalet inom det partiet fick däremot Schyman och Svensson Smith väljarnas förtroende.
Jag anser att det här handlar både om respekten för väljarnas val och hur vår demokrati skall fungera. Hur skulle det se ut om dussin- och tjogtals riksdagsledamöter bytte parti när det väl blivit valda ungefär som man byter blus eller skjorta? Någon ordning måste det faktiskt också vara i politiken, väljarna skall veta att deras val av parti respekteras av dem som blir valda.
Jag har ingen tanke på att byta parti. Men om jag skulle tvingas göra det av något för mig ännu otänkbart skäl, då skulle jag i alla fall respektera väljarnas val och lämna min plats. Schyman och Svensson Smith sviker sina väljare genom att intala sig att de kan förvandla det lån från väljarnas deras uppdrag är till ett yrke som man kan göra vad man vill med utan att väljarnas förtroende påverkas. Och hur miljöpartiet kan acceptera att få ytterligare en ledamot, som de ju inte fick röster nog för att erhålla från folket i val 2002, är en gåta.
Jag tycker att miljöpartiets moral, nej, förlåt, någon sådan har uppenbart inte det partiet.

Mer läsning

Annons