Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Föga hopp om reformer i Iran

Annons
Iran ska byta president, efter åtta år med reformisten Mohammad Khatami och dessförinnan åtta år med Akbar Hashemi Rafsanjani, ofta betecknad som pragmatiskt konservativ. Under dessa 16 år har iranierna upplevt fler försämringar än förbättringar. Det är högst osäkert om några genomgripande förändringar sker efter valet den 17 juni. Utvecklingen i den islamiska republiken förefaller stå stilla, och det som rapporteras till omvärlden handlar mest om det kärnkraftprogram som sannolikt också omfattar planer på att utveckla atomvapen.
Redan i början av 1990-talet talade Rafsanjani om behovet av ekonomiska reformer, men fortfarande gäller de konservativa ledarnas linje. Den tycks vara att så länge som pengarna strömmar in tack vare de höga oljepriserna behövs inga reformer. De renläriga ayatollorna är inte heller intresserade av privatiseringar, eftersom de själva kontrollerar en stor del av företagen och ekonomin. Från budgeten utgår också omfattande subventioner på en rad basvaror, inklusive bensin, vilket inte hindrat en envist hög inflation på cirka 15 procent att undergräva iraniernas köpkraft. Den stela ekonomin kan inte skapa tillräckligt med jobb till de yngre och över halva befolkningen är under 25 år.
Dödläget i det politiska systemet är nog ännu svårare att bryta. Den skendemokrati som råder genom att de icke-valda institutionerna kan stoppa alla reformförslag från den valda presidenten och från parlamentet har nu nästan helt förstört entusiasmen, hoppet och det politiska intresse som fanns när Khatami först valdes till president 1997. De konservativa mullorna i Väktarrådet och rättssystemet motarbetade Khatami på många sätt. Reformvänliga tidningar stängdes och demokratianhängare misshandlades och fängslades. När så Väktarrådet för att avskaffa de reformsinnades majoritet i parlamentet underkände över 2000 kandidater inför valet förra året, försvann de sista illusionerna om ett folkstyre. Khatami har senare kritiserats för att han inte tog en hårdare strid utan bara hotade att avgå ett antal gånger.
Den högsta religiöse ledaren, ayatolla Ali Khamenei, säger nu inför presidentvalet att det är en nationell och religiös plikt att rösta. Valdeltagandet har stadigt sjunkit sedan 1997. Om de konservativa vill hålla skenet uppe och få ett högt deltagande när de nu siktar på att återta presidentmakten var det oklokt av Väktarrådet att underkänna några av reformisternas huvudkandidater. De åtta kandidaterna kan delas upp i kategorierna två reformister, fyra konservativa, en moderat reformist och en moderat konservativ. Den sistnämnde är favoriten förre presidenten Rafsanjani, som enligt optimisterna med sin höga status kanske kan överbrygga en del klyftor inom landet, få igenom en del ekonomiska reformer och inleda en dialog med USA. Men hans seger är långt ifrån säker.

*** removed caption text ***
Avgående presidenten Mohammad Khatami.

Mer läsning

Annons