Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkets nej hotar "elitens" EU

Annons
Ett nej i folkomröstningarna om EU-konstitutionen i Frankrike och Nederländerna de kommande dagarna behöver inte betyda att EU förlamas totalt, men unionen hamnar i en av sina svåraste kriser någonsin. Ett eller två nej på söndag och onsdag blir det starkaste beviset hittills på att \"eliten\" och \"folket\" i Europa går i otakt.
Missnöjet riktas både mot de impopulära regeringarna och mot det tidigare uppskattade EU, som nu mest upplevs som ett hot. Att kritisera Europasamarbetet för problem som helt eller delvis är hemmagjorda är inget nytt. Det har president Jacques Chirac själv gjort i sin tidigare karriär. Delar av den franska vänstern skyller arbetslösheten och den fortsatt dåliga ekonomin på EUs utvidgning och \"ultraliberala\" marknadspolitik med krav på avregleringar.
Vilsenheten finns i båda länderna, men främst i Nederländerna som förändrats avsevärt efter morden på politikern Pim Fortuyn 2002 och filmskaparen Theo van Gogh förra året. Många holländare, inte bara på högerkanten, ser det växande EU som ett hot mot den nationella identiteten, och franska katoliker, konservativa och gaullister upplever hot mot landets ställning i Europa, dess \"speciella mission\" i världen och mot det franska språket.
Med de nya nationalistiska känslor för det egna landet riktas missnöjet dels mot de egna stora minoriteterna av invandrare, främst muslimerna, dels mot de nya medlemsländerna, som med låga löner \"stjäl\" företag och levererar underbetald arbetskraft till de gamla medlemmarna. Utsikterna att också Rumänien, Bulgarien och Turkiet inom några år kanske kommer att ta plats i EU bara förstärker misstron mot Bryssel.
Inte oväntat kommer således de röstandes ställningstaganden att avgöras av annat än själva fördragstexten. Mycket få av väljarna har någon större kunskap om de föreslagna förändringarna. Trots allt tal om konstitution liknar det mesta i författningsfördraget de ändringar som gjorts med tidigare fördrag, utan hjälp av särskilt många folkomröstningar. För holländarna är folkomröstningen en nyhet medan omröstningar i Frankrike har använts främst till att \"straffa\" regeringen.
Inte många vågar tippa hur det nu går men den franska regeringen har sagt att det absolut inte blir någon ny omröstning efter ett nej. I Nederländerna har de ledande partierna sagt att den rådgivande omröstningen ska gälla, men där kan ett nytt försök inte uteslutas.
Det sägs att EU inte har någon \"Plan B\" om länderna röstar nej, men i Bryssel har olika handlingsplaner diskuterats. De återstående länderna lär som planerat fortsätta att ta ställning till fördraget, och under tiden stagnerar mycket av EUs arbete.
Men vad spelar egentligen de närmaste dagarnas resultat för roll? Nästa år ska britterna rösta, och då om inte förr skjuts väl förslaget i sank.

Mer läsning

Annons