Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkpartiet behöver en haverikommission

/
  • Feminism utan socialism, ett koncept som inte riktigt gick hem hos väljarna. Kanske hade det fungerat bättre med Arnholm som partiledare.

För hundra år sedan röstade en tredjedel av de röstberättigade på De Frisinnade, som senare kom att bli Folkpartiet. Det är verkligen hundra år sedan.

Annons

I valet tre år senare fick partiet 27,6 procent och sedan har det bara gått utför, med något enstaka uppåtsving som varje gång varit något sämre än det förra. Tydligast var Ohlin-effekten i slutet av 40-talet och början av 50-talet, då klättrade partiet upp till dryga 20 procent i några val.

I årets riksdagsval fick partiet sitt näst sämsta resultat någonsin, med 5,42 procent av rösterna. Endast Moderaterna tappade en större andel av väljarna, men då från en betydligt högre nivå. I Sundsvall gick det något bättre för partiet, som i kommunvalet fick 6,7 procent av rösterna, även om det är ett tapp sedan valet 2010. I övriga Norrland däremot håller partiet helt på att suddas ut från kartan. Om Norrland hade avgjort riksdagsvalet skulle Folkpartiet ha åkt ur riksdagen.

Nu behöver partiet en haverikommission för att göra en ordentlig analys av valresultatet, som förhoppningsvis leder till en förnyad strategi för kommande år. Hur den kommer att se ut är det svårt att sia om, men några av problemen som behöver lösas är tydliga.

Jan Björklund. Björklund är en mycket kompetent politiker och minister och en god talare. Han har dessutom meddelat att han tänker sitta kvar. Trots detta spekuleras det brett och vilt om hans efterträdare, som enligt siarna kommer att vara en kvinna. Två starka kandidater är Birgitta Ohlsson och Maria Arnholm. Dessutom kommer Björklund förmodligen aldrig att lyckas bli kvitt skulden som lagts på honom för den svenska skolans misslyckande. Den skolpolitik han fört i Alliansregeringen har inte heller präglats av liberala grundvärderingar. Dessutom känns årets valslogan "Feminism utan socialism" lite opassande för Björklund. Inte för att han inte är feminist, utan för att han inte är trovärdig som feminist för väljarna. Både Arnholm och Ohlsson skulle fungera bättre om partiet vill profilera sig som det feministiska borgerliga alternativet. Antalet kvinnor i riksdagen efter valet, 26 procent, är knappast heller till fördel för ett parti som vill profilera sig som feministiskt.

Alliansen. Regeringssamarbetet har gått ut över de mindre partierna, som i mångt och mycket tappar sin egen profil och vars egna hjärtefrågor hamnar i skymundan. För många av Folkpartiets socialliberala väljare har det varit svårt att acceptera samarbetet med de väldigt konservativa Kristdemokraterna och även med Moderaterna och Centerpartiet som drar åt nyliberalismen. I årets valrörelse blev nackdelen med Allianssamarbetet tydlig när Folkpartiet inte fick gehör för sin tredje pappa-månad, något som också tog kraften ur budskapet om feminism. För många väljare har det nog varit svårt att över huvud taget förstå vad Folkpartiet driver för politik som skiljer sig från övriga Allianspartier. Därför kan det vara bra för partiet att i opposition profilera sig och inte liera sig med Alliansen i allt för hög utsträckning.

Liberalismen. Eller snarare alla de missförstånd som råder kring begreppet liberalism i dag. Många unga sätter likhetstecken mellan liberalism och konservatism, och i de traditionellt konservativa partierna har många börjat kalla sig för liberaler. Bland den unga, arga vänstern är liberal ett skällsord. Här finns stora möjligheter för Folkpartiet att profilera sig som det verkligt socialliberala partiet, men också ett pedagogiskt problem när det gäller att reda ut skillnaderna mellan den nyliberalism som präglar delar av Moderaterna men kanske framför allt Centern, och den socialliberalism som i kombination med Bengt Westerberg gav partiet ett litet uppsving på 80-talet. Ett annat problem med liberalism som ideologi är att den till sin natur är mer teoretiserande och filosofisk än vad som tycks fungera i en värld där många väljare vill ha populistiska budskap och enkla lösningar på sina problem.

Mer läsning

Annons