Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkpartiet gör rätt som hoppar av förhandlingarna

/
  • Allan Widman (FP) lyckades inte få regeringen och allianspartierna att gå med på kraftigt ökade försvarsanslag.

Efter att Allan Widman i sju svåra dygn stångat sig blodig på Magdalenavallen, byggd på Finansens kanonader om vad som är väl avvägda satsningar, hoppade Folkpartiet av försvarsförhandlingarna.

Annons

Decemberöverenskommelsens första stora lackmustest visar att det kärvar betänkligt. Att det skulle bli svåra förhandlingar stod klart med regeringens världsfrånvända spelöppning om i praktiken bara 4,2 miljarder kr (6,2 miljarder formellt sett men sen gör hyreshöjningar och höjda arbetsgivaravgifter sitt) i extra anslag på fem år när försvarsmakten flaggat för att 17,5 miljarder behövs för att få ett dåligt och i praktiken redan överspelat försvarsbeslut i hamn. Det är Sveriges största partier inte i närheten av att vilja finansiera.

Att läget för försvarsmakten är prekärt är ingen hemlighet. Officerstidningens senaste nummer skriver om att försvarsmakten bara kan utrusta hälften av bataljonerna. Å andra sidan har försvaret misslyckats med personalförsörjningen så det går nog på ett ut.

FP lade upp ribban på nivåer som försvarsmakten äskat, och med tanke på det värsta säkerhetspolitiska läget sedan Kalla krigets dagar borde det ha varit golvet i diskussionerna och inte ett ouppnåeligt tak. Centerpartiet och Kristdemokraterna har inte angett några nivåer utan försökt hålla ihop alliansen. Problemet var att Moderaterna kvaddade förhandlingarna genom ett något bättre skambud än regeringens.

Budskapet att Säpo två år i rad har konstaterat att främmande makts agenter gör krigsförberedelser på svensk mark, konstaterad ubåtskränkning och kärnvapenövningar mot Sverige har inte på allvar sjunkit in varken hos regeringen eller hos moderaterna.

Det finns nu ett par olika scenarior:

1) Övriga allianspartier gör upp med regeringen på en nivå som rimligtvis hamnar mellan regeringens och Moderaternas.

2) Regeringen misslyckas med att nå en blocköverskridande överenskommelse vilket kommer att tolkas som ett svaghetstecken i omvärlden.

3) Det tredje alternativet är att även Centerpartiet och Kristdemokraterna lämnar förhandlingarna och lämnar Moderaterna att göra upp med regeringen. Moderaterna har ju inte visat att man på allvar har en annan syn på försvarsfrågorna än Miljöpartiet och Socialdemokraterna vilket gör det mest rimligt att de får bära ansvaret för det som nu sker. Det finns ingen anledning för Kristdemokraternas Mikael Oscarsson och Centerpartiets Daniel Bäckström att följa med på den resan mot farliga vatten.

Decemberöverenskommelsen handlade om en samsyn och vilja att ta ansvar för Sverige i ett svårt parlamentariskt läge. Ansvaret vilar tungt på trion statsminister Stefan Löfven (S), Magdalena Andersson (S) och vice statsminister Åsa Romson (MP).

I den bästa av världar fungerar FP:s avhopp som en väckarklocka och regeringen höjer sitt bud kraftigt. Men med tanke på prestigelåsningen från finansdepartementet och Miljöpartiets hållning samt att Vänsterpartiet ska kunna godkänna budgeten lär det inte ske.

En bred men dålig försvarsuppgörelse är sämre för Sverige än att visa på allvaret genom att avstå från att medverka till något som framtidens historiker kan fälla historiskt hård dom över.

Mer läsning

Annons