Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För eller emot språktest?

/

Förslag om språktest för medborgarskap har åter blivit aktuellt.

Annons

Ledande folkpartister föreslog nyligen (DN Debatt 28/1/2015) detta samt andra åtgärder som syftar till att förbättra integrationen.

Det är inte första gången Folkpartiet föreslagit språktest. Inför valet 2002 var det en profilfråga som lyfte partiets valresultat ordentligt.

I texten skriver folkpartisterna om att de inte kunnat införa förslaget under Alliansens tid vid makten för att partierna inte lyckats enas. Frågan är om något har förändrats. Om Folkpartiet inte har de andra Allianspartierna med sig, hur ska då förslaget konkret kunna drivas politiskt?

Det intressanta är vad språkkrav skulle innebära. Debatten om integration handlar ofta för lite om sakfrågorna och för mycket om annat. Skulle ett språkkrav gå att införa, och skulle det förbättra eller försämra integrationen?

Rent juridiskt vore det förmodligen inga problem att införa språkkrav. I ett nyligen uppmärksammat fall (SvD 29/1/2015) får integrationstester aldrig leda till att individer fråntas sitt uppehållstillstånd, enligt EU-domstolens generaladvokat Maciej Szpunar. Däremot finns inga juridiska hinder för att villkora medborgarskap med språkkunskaper.

Faktum är att Sverige verkar utmärka sig i Europa genom att inte ha den typen av krav. Då en tidigare debatt om förslaget pågick (SvD 12/6-2012) hävdade statsvetaren Gunnar Myrberg detta, och att ett språkkrav skulle innebära en stor förändring i den svenska integrationspolitikens inriktning. Han hävdade även att det finns väldigt lite forskning som stödjer att medborgarskap är något som skulle öka integrationsviljan.

Bilden av detta är dock inte entydig. Statsvetaren Andreas Johansson Heinö hävdar i stället att språkkrav är rimligt, men att tester som kontrollerar om individer har grundläggande svenska värderingar däremot är ytterst problematiskt (DN Debatt 29/10-2012). Det grundar han på behovet av att inkludera invandrare i svenskheten. Han menar att känslor av nationell samhörighet har setts som ett problem i Sverige, men att det har varit förödande för integrationspolitiken då en nationell gemenskap behövs för att skapa en känsla av samhörighet. Detta menar Johansson Heinö, och jämför med integrationen i USA. Han förespråkar därför erkännandet av en nationell identitet, men fastslår samtidigt tydligt att denna ska vara inkluderande för den som vill bli en del av den.

Reaktionen på förslaget var många och starka. Vad det får för konsekvenser återstår dock att se.

Mer läsning

Annons