Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Föräldraförsäkringen bör delas mer lika

/
  • Båda föräldrarna är viktiga när barnen är små.

I veckan beslutade riksdagen att en tredje månad ska vikas för vardera föräldern i föräldraförsäkringen; det som ibland lite slarvigt kallas för "pappamånad".

Annons

Detta efter att Folkpartiet, som enda Alliansparti, röstade med regeringen och Vänsterpartiet.

In i det sista var det osäkert om Vänsterpartiet skulle stödja förslaget. Inte för att V är emot ett jämnare uttag av föräldraledigheten, utan för att partiet vill gå längre och direkt tudela försäkringen så att föräldrarna får varsin lika stor del. Vänsterpartiet tog dock sitt förnuft till fånga och lät inte en målsättning som inte har stöd i riksdagen stå i vägen för att faktiskt ta ett steg i rätt riktning.

Att Folkpartiet väljer att stödja ett regeringsförslag som ligger i linje med vad partiet tycker är naturligt. Det konstiga är snarare att det inte sker oftare och av fler av de borgerliga partierna. Det finns flera områden där ett eller flera av de borgerliga partierna skulle kunna göra upp med regeringen och på så sätt göra att politiken hamnar i mitten i stället för att göra regeringen beroende av Vänsterpartiet.

Att genom politiska beslut försöka påverka så att uttaget av föräldraledigheten blir mer jämställt är kontroversiellt. Varje gång ett nytt steg ska tas så möter det starkt motstånd, men med tiden kommer den tredje vikta månaden att accepteras precis som den första och den andra med tiden har accepterats.

Det är faktiskt rimligt att det ställs vissa krav som måste uppfyllas för att olika socialförsäkringar eller bidrag ska betalas ut. Föräldrarna får sammanlagt 480 dagar, 390 av dessa är det helt fritt att förfoga över. 90 dagar, när förändringen träder i kraft, måste tas ut av den förälder som tar ut minst föräldraledighet för att inte frysa inne. Det är inte ett orimligt strängt krav för en så generös föräldraförsäkring.

Utöver att vika fler månader för vardera föräldern så borde regeringen behålla, och utveckla, den så kallade jämställdhetsbonusen som Alliansen införde.

Den stora fördelen med jämställdhetsbonusen är att den i princip ogiltigförklarar argumentet att det är ekonomiskt mest fördelaktigt för genomsnittsfamiljen om mamman stannar hemma. Kvinnor tjänar förvisso som grupp mindre än män, något som också förstärks ytterligare av kvinnornas frånvaro från arbetsmarknaden under småbarnsåren. Med jämställdhetsbonusen blir skillnaden för hushållsekonomin emellertid i de flesta fall försumbar, oavsett vilken av föräldrarna som tar ut merparten av föräldraledigheten.

Snarare än att slopa jämställdhetsbonusen, som regeringen vill, så borde den utvecklas och göras mer känd bland föräldrar. För problemet med jämställdhetsbonusen är inte primärt dess innehåll eller dess utformning, utan att så många är omedvetna om den och vad den faktiskt innebär i kronor och ören för de familjer som vill dela föräldraförsäkringen mer lika, men som tvekar av ekonomiska skäl.

Med såväl ytterligare en månad vikt för vardera föräldern som en utvecklad jämställdhetsbonus så angrips problemet med det ojämställda uttaget från två håll.

Mer läsning

Annons