Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Friheten och dess fiender

/
  • Rädsla är inte rätt att sätt att möta hoten från terrorismen.

Terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris har kallats för Frankrikes elfte september. Kanske ligger det något i det. Precis som efter terrordåden i USA 2001 kommer nu ökade krav på integritetskränkande åtgärder, tänkta att stoppa framtida attacker.

Annons

EU:s inrikesministrar samlades nyligen för toppmöte i Bryssel för att diskutera hur unionen ska kunna förebygga dåd genom utökat samarbete. I en gemensam skrivelse föreslås ett bredare samarbete med internetleverantörer för att kunna blockera webbsidor, ökad kontroll av resor inom Schengenområdet och mer informationsutbyte gällande EU:s gemensamma flygpassagerarregister.

Storbritanniens premiärminister David Cameron går ännu längre. Han vill att staten ska kunna ta del av all information som människor skickar till varandra – utan undantag. På så vis ska terrorister kunna stoppas innan deras planer blir verklighet.

Camerons uttalande vittnar om vartåt det barkar. Retoriken är alltför välbekant. Under de närmaste månaderna riskerar vi att få se samma utveckling som efter elfte september.

Människors rädsla och oro kommer att utnyttjas för att politiker ska kunna driva igenom lagförslag och regler som inskränker den personliga integriteten ytterligare. Förslag som inte nödvändigtvis bidrar till ökad säkerhet, utan framförallt till mer övervakning. Med hjälp av mer eller mindre sofistikerade skrämseltaktiker kommer politiska ledare att försöka lura folk att det är nödvändigt att fortsätta kompromissa bort rätten till ett privatliv, inte minst på nätet, för att kunna trygga medborgarnas säkerhet.

Politiker kommer, som David Cameron, hävda att vår trygghet endast kan upprätthållas genom vidare befogenheter för staten att spionera på och avlyssna sina medborgare. Samtidigt kan man fråga sig vad som kommer att återstå av det man säger sig vilja försvara. Det finns något motsägelsefullt i tanken att det fria samhället endast kan bevaras genom att urholka dess förutsättningar; rätten till integritet, privatliv och personlig frihet.

Ett fritt samhälle kommer aldrig att kunna försvara sig helt och hållet från dem som försöker att skada det, de som vill sprida rädsla och panik. Terroristernas fördel är att de endast behöver lyckas en gång medan polis och myndigheter behöver kunna avvärja varenda hot. Det säger sig självt att det är dömt att misslyckas emellanåt – oavsett hur långtgående lagar som stiftas, och hur noggrant medborgare än bevakas. Det utvecklas ständigt ny teknik och nya sätt för våldsverkare att agera under radarn.

Därför kommer det alltid att finnas kryphål för det fria samhällets fiender, vilket de är mycket väl medvetna om. Det är vår största svaghet. Men det innebär inte att vi står försvarslösa. Inte så länge som vi låter bli att göra avkall på vårt främsta försvar: friheten.

 

 

 

 

Mer läsning

Annons