Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gärna flit, men först en rejäl reform

/
  • Barns uppväxtvillkor är avgörande för möjligheten för klassresor.

Annons

Dina möjligheter att förbättra ditt liv ska inte avgöras av vilka föräldrar du råkar födas med. Det är grunden för den amerikanska drömmen – om den som börjar med två tomma händer och arbetar sig upp till samhällets topp – men också ett ideal de flesta i Sverige håller högt.

I boken Our Children skriver en av världens mest kända samhällsvetare, Robert D Putnam, om hur den amerikanska drömmen blivit allt mindre sann.

Att ha föräldrar med låga inkomster var på 1950-talet inte ett hinder för att ta steget in i medelklassen, eller rentav den övre medelklassen.

När Putnam betraktar dagens USA framträder emellertid ett samhälle där livschanserna blivit alltmer beroende av vilka föräldrar man har.

En nyckelfaktor är, enligt Putnam, barns tidiga uppväxtvillkor. Gapet mellan hur mycket tid och pengar föräldrar med hög respektive låg utbildning investerar i sina barn blir allt större, vilket ger barn till välutbildade ett försprång i den kognitiva utvecklingen.

Samtidigt har en allt mer klassegregerad skola, men också minskat deltagande i idrott och annat föreningsliv bland barn med lågutbildade föräldrar, gjort det svårare att minska gapet.

Så ser den ut, ojämlikhetens dynamik. Om inte politik och samhälle förmår att kompensera för de skilda förutsättningar vi har med hemifrån, kommer skillnaderna att förstärkas. Den som föds in i en miljö av pengar eller bildningsideal kommer att ha ett i många fall oöverstigligt försprång.

Sverige kommer vanligtvis bra ut i statistiken över social rörlighet. Men kanske är vi mer av ett klassamhälle än vad vår självbild gör gällande. Rörligheten återfinns framförallt inom medelklassen.

Har du rika föräldrar är sannolikheten däremot stor att du själv kommer att bli rik. Men än viktigare, och allvarligare, föds du fattig i Sverige, kommer du sannolikt att förbli fattig.

Klasstillhörigheten går i arv, och med den sociala problem. Forskning visar exempelvis att långa perioder av sjukskrivningar ärvs från föräldrar till barn.

Andra studier visar att en fattig uppväxt ökar risken för hälsoproblem under barndomen, vilket påverkar chanserna att klara skolan och försörja sig som vuxen. Ojämlikhetens skugga är lång. Även i Sverige.

Ändå fastnar diskussionen om social rörlighet ofta i ytliga och personfixerade utspel, där det sociala arvet lyser med sin frånvaro och det enda som tillmäts betydelse är den egna ambitionen. Om vi menar allvar med klassresan som ideal är det en typ av politiska utsagor vars värde är högst begränsat.

Hur kan politiken stödja barn som växter upp i hem som varken är fyllda av bildningsideal eller pengar? Hur kan de bästa lärarna uppmuntras att söka sig till skolorna där eleverna har de största behoven? Hur kan barn- och skolhälsovården bli bättre på att förebygga ohälsa?

Det är några politiskt relevanta frågor för den som vill krympa ojämlikhetens skugga.

Mer läsning

Annons