Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Guinea-Bissau mot demokrati

Annons
Presidentvalet i Guinea-Bissau nu i sommar är ett viktigt steg mot en demokratisering av det lilla västafrikanska landet. Den första valomgången den 19 juni kunde genomföras utan större problem. Men veckan efter dödades minst tre människor när polis sköt mot några hundra demonstranter som hävdade att deras kandidat hade bestulits på segern.

Ingen av de 13 presidentkandidaterna lyckades nå de 50 procent av rösterna som krävdes för att vinna redan i juni. Det blir därför en andra och avgörande valomgång, sannolikt 24 juli. Striden står då mellan regeringspartiet PAIGC:s kandidat Malam Bacai Sanha och den förre presidenten João Bernardo \"Nino\" Vieira. Valets trea Kumba Yalá framhärdar i att det egentligen var han som vann valet. Under valkampanjen har Yalá gjort sitt för att skapa oro. Han valdes till president 2000 men avsattes tre år senare av militären i en oblodig kupp. I våras påstod han att han fortfarande var landets legitime ledare, och under några timmar natten till 25 maj genomförde han och hans anhängare en symbolisk ockupation av presidentpalatset i Bissau. Efter kuppen 2003 förbjöds Yalá att engagera sig politiskt under fem år. Det förbudet hävdes av Högsta domstolen i maj i år. Samtidigt blev det klart att även Vieira, som flydde landet efter en militärkupp 1999, skulle få kandidera. Detta trots att han eventuellt ska åtalas för mord på fem officerare som 1985 misstänktes för att planera en kupp mot honom.

Sanha som fick flest röster i den första valomgången (35 procent) har inte hela sitt parti bakom sig. Flera ledande PAIGC-medlemmar vill hellre ha Vieira som president. Vieira ställer upp som oberoende kandidat, men har tidigare lett PAIGC under 19 år. De unga väljare som tänker lägga sin röst på Vieira har inga egna minnen av hans hårdhänta styre på 1980-och 1990-talen. Det var först efter omfattande internationella och inhemska påtryckningar som Vieira och PAIGC gav upp sitt maktmonopol 1991. Regimen satt kvar efter det första flerpartivalet 1994, men i takt med att ekonomin försämrades växte befolkningens missnöje med Vieiras styre. I juni 1998 bröt ett blodigt inbördeskrig ut och våren efter tvingades presidenten bort av militären. Redan då väcktes hoppet om en mer demokratisk utveckling. Fria val hölls 19992000 och Yalá och hans parti bildade regering. Men de stora förhoppningarna på de nya makthavarna infriades inte. Den ekonomiska krisen förvärrades och presidenten anklagades för att vara maktfullkomlig och nyckfull. När militären ingrep på nytt 2003 välkomnades det av många guineaner. Det inleddes en ny process mot ett civilt styre. Förra våren hölls parlamentsval som förde PAIGC till makten och nu ska landet även få en folkvald president.

Mer läsning

Annons