Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Håll rågången mot nyfascismen

/

Annons

Inom Moderaterna finns ett ganska utbrett motstånd mot decemberöverenskommelsen, där sex partier kom överens om hur Sverige ska kunna styras i minoritet även då ett nyfascistiskt parti – SD – tagit sig in i riksdagen.

Kritiken är hård trots att överenskommelsen slöts efter rent kaos i Riksdagen där det inte räckte med att regeringen förlorade budgetomröstningen, nyfascisterna sa sig också beredda att fälla varje regering som inte dansade efter deras pipa i invandringspolitiken.

Många gammelmoderater anser trots detta att man därmed ger sossarna fria händer att driva vänsterpolitik en hel mandatperiod, samtidigt som man inte litar på att sossarna ska stå vid sitt ord om de borgerliga vinner näta val.

För överenskommelsen talar enligt de borgerliga partiledarna att man även om man nu går miste om inflytande, i stället lyckas upprätthålla blockpolitiken.

Det har ju ett egenvärde speciellt för Moderaterna, som riskerar att bli sidsteppade om sossarna kan söka stöd både åt höger och vänster. Denna blockpolitik blir samtidigt ett tungt argument mot överenskommelsen. De som från borgerligt håll likt Per T Ohlsson i Sydsvenskan talar om vikten av: ”Kompromisser och samarbete” som ”nödvändiga ingredienser i en fungerande demokrati” får ju problem eftersom, som SvD:s Sanna Rayman konstaterar: ”Decemberöverenskommelsen är tvärtom ett verktyg för att slippa detta.”

Hon skriver vidare: Rimligare vore ”att ta skeden i vacker hand och förhandla om politiken inte om formerna”. Detta är i mina ögon en anständig invändning mot decemberöverenskommelsen.

Överenskommelsen om formerna var nödvändig. Alternativet var nyval, precis som statsminister Stefan Löfven skickligt visade i höstens parlamentariska kaos.

Att de borgerliga i ivern att upprätthålla blockpolitiken frivilligt avhänder sig möjligheten att påverka sakpolitiken är märkligt med tanke på mandatfördelningen i Riksdagen. Så jag förstår att det finns invändningar.

Jag saknar däremot all respekt för de Moderater som anser att det är bättre att ta stöd av nyfascisterna i SD för att få igenom sin politik.

Det är därför mycket glädjande att den nyvalda Moderatledaren Anna Kinberg Batra på den punkten så tydligt följer i Fredrik Reinfeldts spår i denna sak.

Vad säger då de lokala Moderaterna? I dagens tidning kan vi läsa att man tar principiellt avstånd från att samarbeta med SD.

Samtidigt kommer de enligt oppositionsrådet Jörgen Berglund inte ”att säga nej till bra förslag från SD”. Vad nu det betyder.

Mitt råd är: samarbeta aldrig med nyfascisterna. Och gläds åt att Moderaterna inte längre har något inflytande i Sundsvallspolitiken.

Mer läsning

Annons