Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur många controllers tål egentligen välfärden?

/

Annons

Många anställda i hemtjänsten vittnar om att det finns en misstro mot hur de utför sina arbeten. Det framkommer i den nya rapporten Plats för proffsen från fackförbundet Kommunal.

Pressade tidsscheman och detaljplanering – där varje litet moment i omsorgsarbetet är tidsberäknat – skapar stress och gör det svårt att hinna med allt som behöver göras. Men det förändrar också synen på omsorgsyrket. I stället för att ha förtroendet att ge omsorg utifrån sitt yrkeskunnande, blir rollen att följa ett detaljschema och rapportera till sina överordnade.

Det bidrar till känslan av att vara kontrollerad och går ut över kvaliteten i omsorgen, konstaterar de som intervjuats i rapporten.

Situationen kopplas samman med vad som brukar beskrivas som new public management, NPM. Det vill säga marknadsinspirerade organisationsmodeller med omfattande mätningar av effektivitet, vilket har blivit vardag i stora delar av välfärden.

Rätt använd kan statistik och utvärderingar göra välfärden bättre, samtidigt som det blir enklare att se om skattepengarna som satsas används på bästa sätt.

Exempelvis har detaljerad statistik över medicinska resultat bidragit till att synliggöra stora skillnader i vården mellan olika landsting.

Det är dock uppenbart att framväxten av allt mer omfattande kontroll- och utvärderingssystem riskerar att gå ut över kvaliteten i de skattefinansierade verksamheterna, och det gäller inte bara i hemtjänsten.

Läkare, lärare och poliser är bara några av de yrkesgrupper som under de senaste åren framfört kritik som påminner om den som nu framförs av Kommunals medlemmar. Arbetstiden blir inriktad på att tillfredsställa den aldrig sinande aptiten på statistik hos utvärderingsbyråkratins verksamhetscontrollers och -strateger.

Även om statistikinsamlandet är tänkt att bidra till kvalitetsförbättringar, är ett återkommande klagomål i många organisationer, att det sällan används på det sättet. Det görs få seriösa försök att tolka statistiken och de som levererar in den får varken möjlighet eller tid att använda den för att göra sitt arbete bättre. Statistiken blir ett mål i sig.

Inom välfärden – vården, skolan och omsorgen – går det att hitta verksamheter som förmår att leva upp till, och till och med överträffa, högt ställda krav. Vad som utmärker många av dem är att de värdesätter och tar vara på yrkeskunskaper och därför låter medarbetarna få stora möjligheter att påverka sitt arbete. Det vill säga precis det som i dag saknas i många kommuner och landsting, och som Kommunals medlemmar vittnar om.

De som vet hur en verksamhet skulle kunna bli bättre är i många fall personalen som varje dag jobbar mitt i den. Det borde inte vara någon revolutionerande insikt. Ändå är det en tanke som alldeles för ofta saknas i svensk välfärd.

Mer läsning

Annons