Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I storpolitikens tecken

Annons
Den här veckan går verkligen i storpolitikens tecken. Toppmöten skall hållas både för EU och för Världshandelsorganisationen (WTO). För EU:s del skall medlemsstaternas stats- och regeringschefer försöka komma överens om en långtidsbudget för unionen. Vad det gäller WTO förs diskussioner om att minska tullar och stöd som försvårar handel och möjligheter till fri konkurrens.
På båda dessa toppmöten kommer EU:s protektionistiska och frihandelsovänliga politik vara en av knäckfrågorna. Stora delar av världen, både inom och utom unionen, är med rätta kritiska till de enorma stöd som EU ger till de egna jordbruken och industrierna. Många pekar på de orimliga konsekvenser som EU:s orättvisa politik får för, främst, världens fattiga länder som genom tullmurar stängs ute från EU-marknaden. Men de enorma subventioner som ges till europeiska jordbruk inte bara utestänger, de gör också att mer spannmål produceras än som konsumeras. Påföljden blir att produkterna dumpas på världsmarknaden till priser så låga att det är omöjligt att konkurrera emot. Som ett exempel subventioneras europeiska tomatodlare med 300 miljoner euro per år, något som gör att tomater producerade i EU kan säljas betydligt billigare än tomater producerade i till exempel Latinamerika som saknar motsvarande stöd.
Inom EU är striderna kring dessa subventioner och tullar också omfattande, men då ligger fokus oftare på de enorma kostnader som den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) innebär än på det orättvisa i systemet. Det är mycket tack vare detta som förhandlingarna om EU:s långtidsbudget nu kärvar. Storbritannien, Sverige och några länder till tycker att den totala EU-budgeten bör minskas, något som i praktiken kräver sänkta jordbrukssubventioner, medan länder som Frankrike och Irland kämpar för att behålla de höga stöden.
Tyvärr har handelskommissionären Peter Mandelson, som leder förhandlingarna i WTO för EU:s del, sina händer bakbundna så länge unionen inte kan lösa denna fråga internt. Hans mandat sträcker sig inte till att i globala sammanhang lova bort sådant som EU:s medlemsstater inte kommit överens om. Därför kommer WTO-förhandlingarna att misslyckats med den enskilt viktigaste frågan, att få bort handelshämmande subventioner. Detta är olyckligt och drabbar främst de länder som redan i dag har det allra sämst ställt.

Mer läsning

Annons