Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inga idéer, bara organisation

Annons
Jag hade först tänkt skriva att kyrkovalet blir det andra valet på knappt sex månader som jag avstår från att rösta i (struntade i kårvalet i våras). Sedan började det pratas om Sverigedemokraterna och så kände jag att jag nog borde gå och lägga i en röstsedel i urnan, bara för att det partiet inte ska tjäna på min röstskolkning. Men så läste jag Thomas Idergards krönika i Svenska Dagbladet, där han radade upp skäl för varför en röst i kyrkovalet är ett steg i helt fel riktning sett ur ett demokratiperspektiv. Sedan hörde jag ett program på radio där det pratades om Sverigedemokraterna...
Det är alltid oroande när extrema grupper, vare sig de huserar på vänster- eller högerkanten, försöker ta över en organisation. Frågan är dock vilka organisationer de ger sig på? De starka, där medlemmarna är engagerade, där det finns en ideologisk diskussion och utvecklingsarbete pågår? Knappast. Snarare de svaga, där engagemanget är dåligt och där organisationen inte riktigt vet vilket uppdrag den har. Jag blev inte förvånad när jag hörde att det var just IOGT-NTO som vänsterextremisterna i AFA (Antifascistisk Aktion) infiltrerat; nykterhetsrörelsen har visserligen brutit nedgången i medlemsantalet de sista åren, men är inte i sin krafts dagar, trots att det är nu den behövs som mest. Jag blev heller inte överraskad när jag hörde att Sverigedemokraterna kraftsamlat inför kyrkovalet. Svenska kyrkan verkar ju inte må bra.
Svenska kyrkan har inte lika mycket pengar och lika många medlemmar som när man var statskyrka, men nog finns det fortfarande en hel del i skattkistorna och tre fjärdedelar av Sveriges befolkning är inskriven i medlemsregistret. Problemet med Svenska kyrkan är istället att den, hur konstigt det än kan låta, inte verkar veta vad den har för roll. Det är ingen statskyrka längre, men ett fristående kristet samfund kan det ju inte heller röra sig om. I så fall skulle man väl inte utse sin ledning genom partipolitiska val där vissa personer som aspirerar på ledande positioner kallar sig ateister? Svenska kyrkan famlar i mörkret och ledningen verkar mest bry sig om att vara politiskt korrekta och värna organisationens ställning som ett slags halvstatlig moralpredikare utan någon starkare ideologisk grund. Svenska kyrkan vill nog vara en folkrörelse men som en av huvudkaraktärerna i P-O Enquists roman "Lewis resa" konstaterar så är en folkrörelse "en rörelse i människors hjärtan, en idé och inte en organisation. Blir den en organisation dör den." Att det inom Svenska kyrkan hålls partipolitiska val är beviset för att organisationen är viktigast, inte idéerna.
Jag går nog och röstar i dag i alla fall. Inte för att rösta in någon, utan för att förhindra att vissa extrema element får kontroll över organisationen Svenska kyrkans pengar och personal. Med betoning på organisationen.

Mer läsning

Annons