Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen anledning att fira

/
  • Här i Auschwitz fanns en särskild del för romer, något som alltför sällan uppmärksammas.

För ett par år sedan besökte jag Auschwitz och Birkenau, nazisternas mest ökända utrotningsläger där över en miljon människor avrättades under andra världskriget.

Annons

Hela besöket var en fasansfull upplevelse. Vi blev guidade runt lägren av en kvinna som i rask takt berättade om de vidriga övergrepp som människorna utsattes för innan de slutligen gasades ihjäl eller arkebuserades.

Det handlade i huvudsak om judarna. Men så, i en bisats, förklarade hon att även romer (hon sa gypsies, ett nedsättande ord motsvarande zigenare) fördes till lägret. Men då judarna beskrevs som offer talade hon om romerna som ett samhällsproblem.

Det var exakt så nazisterna motiverade deporteringen av romer. Till en början hade de nämligen problem att avfärda romerna av rasistiska skäl, eftersom romerna härstammar från Indien och anses vara arier. Därför klassades de helt enkelt som asociala.

Ingen vet exakt hur många romer som dog under förintelsen, men uppskattningsvis var det en fjärdedel av den romska befolkningen. Dessa glöms ofta bort när förintelsen uppmärksammas. Det har även funnits de som aktivt motarbetat att även romerna ska få en plats bland minnesmärken och högtider. Därför att romerna fortfarande av många ses främst som ett samhällsproblem, enbart i egenskap av att de är romer.

Tidigt upprättades i Tyskland register över romer för att kunna kontrollera dem bland annat polisiärt. Så sent som för ett par år sedan avslöjades att polisen i Sverige också fört register över romer, som hamnat på listan utan annan anledning än att de var just romer.

I morgon firas romernas nationaldag runt om i världen, så även i Sverige. Men det finns få anledningar att fira. Det är alltid vanskligt att jämföra händelser i nutid med nazisternas övergrepp på människor. Samtidigt är det svårt att inte dra paralleller av historien. Och när det gäller just romer finns anledning till självrannsakan och även till botgöring. Under andra världskriget hade Sverige inreseförbud för romer. Därmed deporterades romer från landet, och kom senare att hamna i läger och avrättas.

År 2015 är romerna fortfarande bland de allra mest utsatta i Europa, och folk skriker högt och utan att skämmas om att de romer som söker sig hit för att tigga sig till en bättre tillvaro ska skickas hem (eller gasas ihjäl).

Det är hög tid att romernas situation, historiskt och i nutid, uppmärksammas. Inte bara i Sverige utan i hela Europa. Vi bär på en kollektiv skuld som är omöjligt att betala tillbaka. Vad vi däremot kan göra är att säkerställa att historien inte upprepas, och att vi inte ökar på den befintliga skulden. Romerna förtjänar upprättelse alla dagar om året, inte bara på nationaldagen.

Läs också:

Den statligt sanktionerade antiziganismen

Mer läsning

Annons