Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen litar på att kommunerna tar ansvar för skolan

/
  • Statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

När statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i onsdags höll sin pressträff om kommande skolsatsningar blev det väldigt tydligt vilket det bärande skolpolitiska budskapet nu är.

Annons

"Den förra regeringen pratade om att man på åtta år satsat sju miljarder på skolan, den nya gör mer än detta på två år", sa Löfven, och ville därmed ställa satsningarna mot alliansregeringens förda utbildningspolitik snarare än att presentera egna skolpolitiska ambitioner. Naturligtvis passade även statsministern på att skylla de sjunkande skolresultaten på Alliansens skattesänkningar, som den nuvarande regeringen redan accepterat...

Konkret handlar det om att Löfvens regeringen vill satsa över fem miljarder kronor på skolan och tre miljarder på högre lärarlöner. Det skulle kunna ge lärarna en tusenlapp mer i månaden, och är förslag som det i sak inte finns särskilt mycket att invända emot. Det är dessutom själva poängen.

De aviserade miljardsatsningarna är av karaktären generella resursförstärkningar, som ger regeringen möjlighet att visa "handlingskraft" samtidigt som de köper tid för att arbeta vidare med bland annat valfrihetsinskränkningar, förslag som regeringen kommer få betydligt svårare att driva igenom i riksdagen.

Utbildningsminister Gustav Fridolin, med sina socialdemokratiska ministeröverrockar, ges nu handlingsutrymme att försöka komma runt friskoleuppgörelsen (för att göra Vänsterpartiet glada) samt tid att mejsla fram ett gymnasieobligatorium. Förslagen om ett kommunalt veto mot friskoleetableringar och stopplagar för så kallade riskkapitalbolag i skolan är det man nu kan arbeta vidare med.

Det finns dock ytterligare en oerhört intressant aspekt av regeringens presenterade skolsatsningar. Det handlar om principiellt grundläggande frågor, om den kommunala självstyre och kommunaliseringen av skolan (vilket även Leif Lewin pekade på i sin utredning).

När regeringen nu går in med statliga medel för att höja lärarlönerna, tre miljarder kronor avsättas årligen från 2016 – och dessutom öronmärker pengar till närmare 200 grundskolor med låga resultat – är det tydligt att regeringen har köpt Folkpartiledaren Jan Björklunds verklighetsbeskrivning.

Under en partiledarutfrågning i valrörelsen menade nämligen Björklund att skolan "lämnats över till amatörer" och att kommunpolitiker inte är "proffs" på utbildningsfrågor (SVT 8/8). Samma signal skickar nu regeringen till kommunerna, när man inte litar på att kommunerna själva klarar av att ta ansvar för att lärarlönerna höjs eller att det fördelas tillräckligt med resurser till de sämsta skolorna.

Tydligt är att det inte längre finns något förtroende för kommunerna när det gäller att få ordning på skolan. Det vi ser är att staten tvingas ta ett hårdare grepp om ett kommunalt ansvarsområde, vilket tyvärr är absolut nödvändigt. Den tillnyktring som nu har skett över blockgränserna är välkommen.

Gustav Fridolin borde tacka den förre skolministern som vågade peka på att landets kommunföreträdare inte gjort läxan och skolkat från skolan.

Mer läsning

Annons