Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Investera billigt för framtiden

/

Annons

Är ladan tom eller inte? Debatten har gått hög, och Sveriges nya finansminister Magdalena Andersson (S) har fått kritik för sitt påstående om statskassans tillstånd också av det finanspolitiska rådet. Lite märkligt är det att detta råd kritiserar den nya regeringen när det de facto är den gamla regeringen som med sina skattesänkningar orsakat dagens stora budgetunderskott.

Att Andersson nu resonerar i termer av att lämna överskottsmålet är rimligare än att som företrädaren låtsas att han upprätthåller målet.

Frågan som bör diskuteras nu är vad man vill använda pengarna till för att minska arbetslösheten och säkra välfärden.

Lite märkligt är däremot att Magdalena Andersson fortsätter att berömma företrädaren Anders Borg (M) för regeringen Reinfeldts agerande under den akuta finanskrisen. Passiviteten då kostade många jobb i industrin. Det har inte minst statsminister Stefan Löfven – då ordförande i IF Metall – vittnat om.

Problemet är bara att samme Löfven i EU-sammanhang – till besvikelse för sossar i länder som Frankrike och Italien, inte vågar ta ställning för en investeringslinje som skulle kunna lyfta både Sverige och EU.

Sossarna har annars länge slagit fast att Sverige är underinvesterat. Samtidigt kan Sverige låna pengar till den rekordlåga räntan 1,2 procent på tio år.

Det är alltså billigt för svenska staten att låna. För ett underinvesterat Sverige blir frågan då inte om vi ska låna utan vad vi ska låna till?

Fram till 1976 fanns i statsbudgeten både en driftbudget och en kapitalbudget. I det underinvesterade Sverige ser vi hur offentliga investeringar i dag ofta trycks undan av löpande utgifter.

Men vi såg också hur staten mitt i krishanteringen kunde lägga storinvesteringen Botniabanan utanför budgeten utan att det ens då skrämde långivarna.

Hoppfullt är att en anhängare av delningstanken är den nya framtidsministern i statsrådsberedningen, Kristina Persson (S).

Det finns risker även med det gamla systemet. I Storbritannien har man klassat löpande utgifter som investeringar, säger Lars Calmfors till SvD. Han menar att man ändå kan ändra systemet lite försiktigt. Man kan förslagsvis ändra statsbudgetens överskottsmål till ett balansmål, genom att koppla det till ett minimikrav på offentliga investeringar.

Något sådant borde kunna genomföras i brett politiskt samförstånd. Det skulle Sverige och EU må bra av. Arbetslösheten skulle kunna minska när tillväxten ökar. Svante Säwén

Mer läsning

Annons